Klimat och Energi

Matthias Rapp på Svensk Vindenergi, säger ifrån om reglerbehovet i vindkraftsdebatten, äntligen! Det är efter debattartiklar av Björn Gillberg nyligen och från Naturskyddsföreningen, Sportfiskarna och Älvräddarna tidigare i somras.

Det är bra att Svensk Vindenergi tar detta steg, men tråkigt att man sätter gränsen vid storskalig vattenkraft. Självklart ska inte heller småskalig, miljöförstörande vattenkraft byggas ut, det självklara är att ta bort elcertifikaten från både stor- och småskalig vattenkraft.

I kommentarerna och i samtal per telefon ser jag att motståndet mot vindkraft i Sverige ökar. Det beror inte på att folk i allmänhet inte vill ta ansvar för klimatarbetet (jag bortser från de enstaka klimatskeptiker som av den anledningen inte vill bygga ut vindkraften), utan beror på att man i ivern att äntligen få en energikälla som kan godtas släpper lös marknaden på ett grönbete som tyvärr redan visats ge skador.

Exemplen är många. Vindkraft i gammelskog, på skyddsvärda fjälltoppar och i kustområden med känsligt fågelliv. Kunde inte politikerna någon gång våga ta ansvar fullt ut och omrama vindkraften med mer rigorösa lagar och regler?

Nu hotas denna värdefulla resurs att utmålas som miljöovänlig den med på grund av detta.

Vindkraft är bra och vi ska exportera det överskott som vi producerar, detta för att hjälpa till med det globala klimatarbetet. Men det ska inte ske på bekostnad av biologisk mångfald och förstörda naturresurser nationellt. Och det måste ske med en reviderad utsläppshandel som verkligen ger effekt, inte dagens dysfunktionella system som bara gynnar handlarna…

Målen om en levande miljö och klimatarbetet går att kombinera, motsättningarna mellan dessa är bara påhittade av kraftindustrin som först och främst och i alla led tänker på maximerad vinst. Detta i kombination med politiker som inte vågar sätta ned foten i miljölagstiftningen bäddar för nya kontroverser och mer motstånd mot en annars bra energikälla.

Mer om debatten kan du hitta på intressant.se.
Läs även andra bloggares åsikter om klimatarbete, vindkraft, vattenkraft, matthias rapp

I ett följebrev till en broschyr från Svensk Vattenkraftförening meddelar ordförande Lars Rosén att den småskaliga vattenkraften:
Ger ett betydande bidrag till att uppnå Sveriges klimatmål
Bidrar till en levande landsbygd
Är nödvändig för att skapa balans/reglerkraft för ny vindkraft
Är en av de mest miljövänliga energikällorna för elproduktion
Att 4 000 människor är beroende av den småskaliga vattenkraften, framförallt i glesbygd
Att en utbyggnad på 2,7 TWh skulle ge ett betydande bidrag till energiomställningen
Att varje producerad kWh från vattenkraft ersätter en koleldad kWh och därmed motsvarar en årlig utsläppsminskning på ca 5 miljoner ton koldioxid

Vi tar det i tur och ordning:
Nej, småskalig vattenkraft kommer aldrig att ge ett betydande bidrag för klimatmålen. Totalt gör vi av med ca 404 TWh (Energimyndigheten, http://www.scb.se/statistik/EN/EN0202/2006I01/EN0202_2006I01_SM_EN20SM0804.pdf)
Vi nettoimporterade 1,3 TWh el 2007, 2008 nettoexporterade vi ungefär lika mycket.
Naturskyddsföreningen likväl som IPCC ser energieffektiviseringar som en av de mest viktiga delarna för att uppnå en hållbar planet. I ett läge där dessutom både enskilda stora aktörer, Vattenfall AB, likväl som Energimyndigheten förutser enormt stora överskott i den inhemska elproduktionen (25 TWh i Norden år 2015, 30 TWh i Sverige år 2030), finns det ingen anledning att öka produktionen från en energikälla som allt som oftast ödelägger biologin i de vattendrag där den förläggs. 2,7 TWh till ett system som redan generar överskott, på en total energiomslutning på drygt 400 TWh kan aldrig, säger aldrig kallas ”betydande”.

Småskalig vattenkraft bidrar inte till levande landsbygder, om man inte drar gränsen väldigt snävt vid ägarna till kraftverken. Den utarmar biologisk mångfald där den placeras, biologisk mångfald som i sig åtminstone på papperet är skyddad enligt Riokonvention och Miljöbalk, men som ofta kommer i andra hand i våra så kallade miljödomstolar. Denna biologiska mångfald kan dessutom ge basen för hållbara näringar som exempelvis fisketurism. Undersökningar visar på enorma potentialer i dessa näringar som inte tär på resursen, till skillnad från vattenkraften.
Den är dessutom inte nödvändig för att skapa balans/reglerkraft för vindkraften, se tidigare inlägg här och debattartikel här.
Alternativa sätt att reglera vindkraften finns och dessa måste användas om inte vindkraften ska råka ut för samma stämpel av miljöovänlighet som vattenkraften.

Vattenkraft, stor- eller småskalig är inte miljövänlig i annat än att den är hyfsat koldioxidfri. Att förenkla miljödebatten till att endast omfamna klimatfrågan som varandes en teknisk blunder och inte ett långvarigt misshushållande av resurser visar inte prov på några större förmågor till riktiga slutsatser. Lars och Vattenkraftföreningen har rätt om man jämför med kärnkraft och kolkraft, men allt är ju förstås relativt som Einstein sa…

4 000 människors beroende av vattenkraften är intressant, knappast heltid för man förmoda?

Återigen, 2,7 TWh ger inte ett betydande bidrag till energiomställningen. Vi har ett överskott, det ökar och ”bidraget” måste nog enbart ses som en pekuniär historia med ägarna av kraftverken som vinnare. En förutsättning för detta är de elcertifikat som småskalig vattenkraft upp till 1,5 MW får idag. Utan den, och det är något man måste arbeta för ska tas bort, skulle det inte vara ekonomiskt relevant med ny småskalig vattenkraft. I en debattartikel visar två nationalekonomer och en naturresursekonom på att utsläppsrättssystemet är dysfunktionellt i avseende på klimatfrågan. Eftersom någon annan får rätten att släppa ut samma mängd koldioxid som vi avsäger oss i och med export av förnyelsebar energi till Europa är det ett nollsummespel med noll inverkan på minskade växthusgaser. För att det ska fungera måste utsläppsrätterna minska till färre än vad marknaden behöver för att därigenom tvinga fram energieffektiviseringar…

Sammanfattat kan man säga att Svensk Vattenkraftförening med sin icke miljövänliga energi slår ett slag för medlemmarnas ekonomiska intressen och inget annat. Inget fel i det, alla måste förtjäna sitt uppehälle, men man bör göra det utan att förstöra miljön.
Anser jag i alla fall.

Mer om vattenkraft kan du säker hitta på intressant.se

Med stor glädje men inte förvåning ser jag att Elforsk och Kairos Future har gjort en undersökning som visar att tre av fyra svenskar absolut är intresserade av att köpa en elbil och ännu fler är intresserade av laddhybrider.

Det tyder på en ökad förståelse av klimatproblemen och även kanske en ökad acceptans för att räckvid och toppfart måste underordnas om vi ska komma ur fossilbränsleberoendet. Att det sedan råkar vara McDonalds som gör en reklamkupp och sätter upp elladdstation utanför får man väl tycka vad man vill om. Bra initiativ tycker jag, även om det rimmar klimatilla med en boostad köttkonsumtion samtidigt som att bilen laddas…

Det är i alla fall ett steg på rätt väg. Nästa steg måste hursomhelst bli en ökad kollektivtrafik, privatbilism i städer får vi nog i ett hundraårsperspektiv se som en parentes i utvecklingen. Däremot tror jag att just elbilar eller elfordon överhuvudtaget kan vara lösningen för glesbygden, där vindkraft i form av gårdsverk eller bykollektiv kan stå för ”bränslet”.

Läs även andra bloggares åsikter om elbilar, fossilbränsle, vindkraft

Eller läs på intressant.se

Lars Holmgård, särskild utredare i Miljöprocessutredningen, Peter Ardö och Annika Sandersnäs Heijman, sekreterare i utredningen uttalar sig idag i Miljöaktuellt.

Jag vet inte vad de har för utbildning, men att de inte är biologer, energiforskare eller klimatvetenskapsmän är uppenbart. Lika uppenbart är att de inte på något vis har haft möjlighet eller kunskap nog att efterforska uppgifter från de som utövar dessa discipliner. Däremot har de försökt (?) ta in kunskap om ämnen som berör dessa områden, eftersom de gör uttalanden om klimatförändringar och miljöpåverkan på lokala och globala plan.

Så var ifrån har de hämtat dessa ”kunskaper”? Ja, vi vet ju att de har haft sakkunniga experter från bland annat Naturskyddsföreningen, Sportfiskarna och Älvräddarnas Samorganisation med i utredningen, men uppenbarligen baserar de inte sin analys av Sveriges energibehov eller biologiska konsekvenser av vattenkraft på deras kunskaper…

Troligen, att döma av artikeln, har de lyssnat och lärt av Svensk Energi, kraftindustrins medlemsförening, en förening med medlemsnytta som syfte. Och vad är medlemsnytta i detta fall? Ja, att tjäna pengar åt bolagens ägare förstås. Inget ont i det, så fungerar alla företag, men det märkliga är att utredare tillsatta av regeringen så ensidigt lyssnar på klimat- och miljöargumenten från en industri som utmärker sig framförallt genom sin brist på miljöhänsyn. Några av medlemmarna i Svensk Energi tillhör gräddan av EU:s värsta koldioxidutsläppare, ett faktum som dessa medlemmar på ett beundransvärt sett lyckas vända i sin marknadsföring till att låta påskina att de arbetar för klimatet…

Det trion ovan borde läst är bland annat denna rapport, där Vattenfall AB själva förutspår ett överskott på hela 25 TWh i det nordiska systemet redan år 2015 (punkt 5). Eller denna rapport från Energimyndigheten som visar samma siffror, men då enbart i Sverige år 2030. Idag har vi försumbart med vindkraft, ändå hade vi ett överskott förra året på ungefär 1 TWh. Om vi nu bygger ut vindkraften till 30 TWh innebär det att den ska läggas till den befintliga produktionen. Vattenkraften står för drygt 66 TWh och kommer fortsatt att göra det. Bioenergi kommer att öka rejält och kärnkraften ska ju som bekant vara kvar. Konsumtionsökningen blir blygsam enligt Energimyndigheten. Och enligt IPCC, FN:s klimatpanel och andra riktiga experter på klimatfrågorna, är energieffektiviseringar det viktigaste vapnet mot klimatförändringarna, så vi ska spara el, inte öka förbrukningen…
Så var tar de där 30 TWh vindkraft vägen? Är det någon mystisk energisystemets Loe Labero inblandad? Hokus pokus och där försvann 30 TWh!

Förstås inte, det är bara kraftindustrin som i varje ögonblick vill sälja så mycket el som möjligt. För alla vet nämligen att vår konsumtion av el om några år är lägre än vår produktion, alltså finns det el även när det inte blåser. Det de ansvariga för miljöprocessutredningen gör sig skyldiga till i artikeln i Miljöaktuellt är inget annat än samma vulgärpropaganda som Fortum och Svensk Energi just nu sysslar med. Den är omogen och dum och värst är nog att man tror att vanligt folk inte kan räkna eller läsa rapporter.

Men vad har deras bristande kunskaper i biologi att göra med detta? Jo, följande:

I Sverige har vi en lagstiftning (den som de skulle utreda nämligen) vid namn Miljöbalken. Så trots att man är särskilt utsedd att utreda den har man inte begripit vad den handlar om! Den grundar sig som all modern miljölagstiftning på Riokonventionen, den om biologisk mångfald.

Jaha, och?

Jo, kära Lars, Peter och Annika, läs gärna följande från Naturvårdsverkets hemsida:

”Ett av de största globala problemen är den ökande förlusten av arter, naturtyper och ekosystem — biologisk mångfald. Våra liv blir fattigare, både ekonomiskt och själsligt, utan denna mångfald.Vi är helt och hållet beroende av biologiska resurser och ekosystemens tjänster. Biologisk mångfald, eller biodiversitet, är livet på jorden i sin helhet och i alla dess former. Begreppet används ofta för att betona värdet av variationsrikedom hos det levande.”

Och vad är klimathotet om inte ett biotophot? Det är fråga om kuster som kan översvämmas, regnskogar som riskerar att brinna upp och glaciärer och polarområden som hotar att försvinna tillsammans med de djurarter som finns där. Det vill säga biotoper hotas! Och det vill ni möta genom att förstöra biotoper här i Sverige! Jag hoppas ni inser att det är kontraproduktivt och ganska så avslöjande om era kunskaper i dessa frågor. Speciellt tråkig är er inställning när man inser att det absolut inte behövs, inte ens ur reglersynpunkt eller energibehovssynpunkt!

Vi har el i överskott redan, ett överskott som med största sannolikhet kommer att öka. Och det ska vi självklart exportera till länder som inte har samma möjligheter till förnybar energi som vi i Sverige.
MEN INTE PÅ BEKOSTNAD av att vi måste bygga ut den miljöovänliga vattenkraften! Sälja överskott, ja! Sälja så mycket att vi måste bygga ut vattenkraften, NEJ! Gränsen går just där Miljöbalken och Riokonventionen sätter stopp, där vi når gränsen för ett hållbart utnyttjande av resursen. Dit men inte längre och detta borde ni kunna inse efter ett par års utredande av denna lag… Och ni borde också förstå och känna till att det är just den typen av biologiskt hållbart gränsöverskridande som orsakat den miljö/klimatkris vi nu befinner oss i!
Tvärtom innebär detta överskott av elenergi att vi nu faktiskt, utan att hota några klimat- eller energimål, kan restaurera samtliga vattendrag efter vattenkraftens härjningar som pågått storskaligt från 20- och 40-talet och framåt. Vi kommer ändå att ha ett överskott att sälja av…

Dessutom finns andra sätt att reglera vindkraften, t ex genom effektstyrning hos konsumenter och genom batterikapaciteten i de kommande elbilarna, något som Svenska Kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg själv verifierat här på bloggen i ett tidigare inlägg.

Så varför detta utspel i Miljöaktuellt…?

Ni som läser får själva avgöra… för det som de påstår är inte sant och det finns inga rapporter som stöder det som de säger. SvK gav ut en rapport 2008, men i den står det ingenstans att vi måste bygga ut vattenkraften eller att vindkraften ska ersättas som baskraft när det inte blåser. Dessutom, hur ofta är det vindstilla i hela Sverige samtidigt? Jag vågar nog satsa en rejäl slant i en vadhållning på att SMHI skulle säga ”Aldrig!”. Och visst är väl det en fånig argumentation av mig, men det fånigaste är att regeringsutsedda utredare använder den argumentationstekniken själva… ”Vad ska ersätta vindkraften när det inte blåser?” Jojjo…!

Läs även andra bloggares åsikter om klimat, vindkraft, vattenkraft, miljöprocessutredningen
Eller läs på intressant.se

Bollen är kastad, frågan är ställd…
Hur ser det smartaste energisystemet för våra framtida behov ut? Ja, för att utröna det kanske vi först måste se över våra resurser och vad vi önskar oss, som mänsklighet betraktat. Och sedan titta på om dessa gissningsvis olika önskemål, beroende på var den som önskar sig befinner sig, kan förenas på ett rättvist och hållbart sätt. För det anser jag och många med mig, är en viktig utgångspunkt. Det hållbara samhället.

Däremot är det lite olika syn på hur denna av politisk korrekthet snart söndertjatade devis ska omsättas i verklighet och inom vilka ramar det kan ske. Personligen tycker jag att det som ekologiska ekonomer resonerar om är en bra utgångspunkt, främst för att det känns rätt i magen på en gammal företagare och säljare som jag. Dessutom kan de visa i mitt tycke övertygande och trovärdiga argument i sina teorier.

De tillbakavisar tillväxtekonomernas endimensionella människosyn där den enskildes nyttomaximering är den grundläggande och viktigaste mänskliga egenskapen och de ekologiska ekonomerna ser resursbasen som begränsad. Och det är den ju, det måste man erkänna. Vi har vissa givna kvantiteter av råvaror och det som brukar kallas för ekosystemens resiliens, det vill säga dessas förmåga att återhämta sig från de belastningar vi människor påför ekosystemen, är också begränsad.

Därför måste ett smart energisystem på global nivå ta hänsyn till allas önskemål och även begränsningarna, de ekologiska ramarna.

De människor som fortfarande lever i fattigdom har säkert som önskemål att få det lika bra som vi. Då uppstår direkt ett problem; vi lever ju över våra tillgångar i den rika delen av världen…
Vårt ekologiska fotavtryck är helt enkelt alldeles för stort om vi ska dela rättvist på jordens resurser och i den potten ligger också vår energianvändning. Jordens samlade befolkning kan inte leva på motsvarande vår nivå med materiell konsumtion, det går bara inte… Däremot visar de forskare som inte gett upp inför utmaningarna att vi gissningsvis skulle kunna klara av en nivå motsvarande ungefär vad vi upplevde i Sverige under 1950-talet. Bra kosthåll, ingen fattigdom, utvecklade system för skolor och sjukvård och andra för oss givna självklarheter.

Energimässigt finns det tekniska lösningar och fler kommer, ta solenergin som exempel, där forskarna hela tiden utvecklar solceller som ger mer energi per investerad peng. Vågkraft är en källa som också säkert kommer att få betydelse framöver. Vindkraft har enorma potentialer och är en hållbar energikälla med låga koldioxidutsläpp när man tittar på livscykeln. Men alla dessa idéer om förnybara energikällor måste för att vara ett alternativ på riktigt också få en realistisk fond. Den fonden är just att våra olika resurser är ändliga…

Sedan kan man titta på utmaningen inför framtiden ur system- eller struktursynpunkt. Våra elenergisystem är uppbyggda runt strukturer som består av få företag på marknaden med relativt få centra för produktion. I ett hållbart globalt samhälle skapas elenergin på miljontals platser och det är givetvis ett problem att hantera om det storskaliga systemet inte är byggt för att ta emot dessa enorma mängder av skvättvis levererad energi. Men att det skulle vara ett olösligt problem tror jag inte…

Och hur ska detta flummiga framtidssamhälle med människor som övergett konsumtionsknarkandet kunna skapas? Vem vill gå tillbaka i utveckling?
Frågan kanske ska omformuleras, eftersom några alternativ till det egentligen inte finns. Ska vi fortsätta med ”business as usual” måste vi godta att en stor del av jordens befolkning aldrig får en chans att ens komma till 50-talsnivå och att vi dessutom, som mänsklighet, har en begränsad tid kvar för vår överlevnad.

Vi ställer frågan så här i stället: Hur skapar vi förutsättningar för att folk ska kunna bli lyckliga utan att konsumera mer och mer? Kan en känsla av att vara förstådd och ingå i ett begripligt demokratiskt och socialt sammanhang ge lycka? På vilka andra sätt än materiellt tillförskansande kan lycka mätas? Bra relationer med vänner och nära och kära brukar folk räkna som förutsättningar för lycka. Hur definierar vi utveckling på ett sätt så att vårt utnyttjande av naturens systemresurser hålls på en hållbar nivå? Hur ska ett ekonomiskt system vara byggt för att undvika rovdrift på mänskliga och materiella resurser?

Att centraliserad planhushållning inte är någon patentlösning mot rovdrift, det visar de gamla öststaternas exempel. Å andra sidan diskvalificerar sig marknadsekonomin direkt när dess förespråkare hävdar att förnybar energi som exempelvis vindkraft ”är för dyr”. Ibland hör man skämtsamt att någon ”inte har besticken i rätt låda”… I det här fallet kan man säga att besticken inte ens har hittats. Vi har givna ekologiska ramar att hålla oss inom, går vi utanför dem är begrepp som ”lönsam” eller ”för dyr” helt meningslösa.

Men om vi nu kombinerar lite av det ena med det andra; ett decentraliserat energisystem med stor del självförsörjning på lokal nivå med vindkraft, solkraft och annan hållbar och förnybar teknik, en begriplig och påverkbar social närmiljö och ett samhälle som tar vara på önskemål och drivkraft i demokratiska arbetsformer som gagnar både den enskilda individen och gruppen, entreprenörskap inom givna ramar baserat på ekologiska grunder; där kanske vi har delar till en grund för ett hållbart samhälle. För att nå dit kan vi inte bara titta på de tekniska lösningarna; vi måste se, förstå och agera i allas vår gemensamma omvärld på dess egna mångdimensionella villkor.

Och där slutar jag, med svaret på den inledande frågan: Hur ser det smartaste energisystemet för våra framtida behov ut? Svaret är att det smartaste energisystemet inte finns. Precis på samma sätt som vår biosfär består av enorma mängder med små ekosystem; oupplösligt förenade tillsammans i ett enda stort ekosystem där vi människor ingår som en del, måste vårt globala energisystem bestå av mängder av dellösningar som tar hänsyn till och är hållbara delar av lokal- och regionalsamhällen.

Läs även andra bloggares åsikter om ekologisk, ekonomi, energisystem, hållbarhet, systemresurser, tillväxt eller på intressant.se

Följ bloggstafetten på P1:s Klotet!

I en undersökning visar det sig att kärnkraftsmotståndarnas barn i många fall tycker att vi ska ha ny kärnkraft. Så ser det ut i alla fall ut i rubriken på DNs artikel. En av dem som undersökt det hela är Sören Holmberg, grand old man i valvakorna på TV sedan Hedenhös tid…

Men om man skärskådar vad han skriver är frågan formulerad så att svaret blev så här, ”varannan svensk är för att vid behov bygga nya reaktorer vid de kärnkraftsanläggningar som finns”.

Det vill säga, frågan är formulerad så att den passar Svenskt Näringslivs förljugna propaganda om energiläget.  Skulle frågan ställts till exempel så här:
”I ett fritt val mellan förnyelsebara kraftkällor som vind, vatten- och solkraft eller utbyggda kärnkraft, vad skulle du då välja”?

Liknande frågeställningar har gjorts ganska nyligen och då blir svaren helt annorlunda.
Men det är ju en teoretisk fråga, vi behöver ju mer energi, eller?

Nej och det är det beklämmande.

Vi behöver inte mer energi, det finns inget krisläge i det svenska energisystemet. Detta är en mycket viktig fråga att ta upp med samtliga politiker. Svensk Energis och Svenskt Näringslivs ständiga propaganda har nu burit frukt och det är tragiskt att de som vi väljer att representera oss i riksdagen är så dåligt pålästa. Men detta är fakta:

1. Vi går mot ett historiskt stort överskott redan till år 2015. Den som inte tror mig kan hämta protokollet från mötet mellan Vattenfall AB, Eon, Fortum och Svenska Kraftnät från februari 2008. 27 TWh överskott i det nordiska systemet kan inte ens exporteras till Europa enligt sakkunniga på Svenska Kraftnät. Det motsvarar hela Forsmarks årsproduktion… http://www.borgwondergear.se/laddaner/Protokoll%25201_2008.pdf

2.  Energieffektiviseringarna är möjliga idag med dagens teknik och påverkar INTE vare sig industrins produktion eller vanligt folks välfärd. Läs här: http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Rapporter/rapport_energi_energieffektivisering_ny.pdf

3. Till år 2020 planeras det 3o TWh vindkraft och biokraften kommer då att ligga på runt 20 TWh. Vattenkraften är kvar på sina cirka 66 TWh och tillsammans blir det  116 TWh el. Med energieffektiviseringarna ovan klarar vi oss på runt 90 TWh el, detta även om hela personbilsflottan går över till rena elbilar. Det betyder att vi har 116 minus 90 TWh, alltså 26 TWh överskott som kan användas för eventuella ökade behov om vi ska fortsätta med den ödesdigra ständigt ökande tillväxten även i framtiden… Detta utan ens vår befintliga kärnkraft!

Allt detta är allmängods och kan enkelt konstateras med några få samtal till ledande institutioner på våra högskolor och lite Googlande… Men våra riksdagsmän litar hellre på vårt näringsliv som rakt upp och ner erkänner att de politiska besluten (som är till för att skydda miljön) är till besvär för dem.

Hur kan Centerpartiet, ett före detta miljöparti, göra så?

Enda svaret blir då att vi ska exportera el för att ställa upp på klimatet, någon annan logik finns inte inom denna frågeställning. Men varför ska vi i Sverige mot bättre vetande bygga mer kärnkraft för Europas energibehov? Ska vi inte först ställa samma rimliga krav på dem som på oss sjäva? Först energieffeektiviseringar, sedan andra alternativ… Och det blir ju nästan som ett skämt att vi ska exportera (Gud vet hur, ledningarna räcker inte ens med de som nu planeras) farlig och olönsam kärnkraft till ett land (Tyskland) där man inte vill bygga skiten själva!

Och varför finns det inga journalister som tar upp dessa riktiga fakta? Det är inte vanligt folk som har större acceptans för kärnkraft, det är den samlade journalistkåren som inte längre är intresserade av sanningen och undersökande journalistik…

Ni som tycker annorlunda, gå in på http://www.facebook.com/group.php?gid=7657564823#/group.php?gid=7657564823 ,Facebook-gruppen som tar ställning mot regeringens överenskommelse. Gå med du också, vi har vuxit från 600 medlemmar den 3 februari till 4 297 stycken just nu på söndag kväll…

Läs även andra bloggares åsikter om kärnkraft, omröstning, svenskt näringsliv, vattenfall och på http://intressant.se/intressant

IPCC och författarna till tabellen som visar att vi väst måste minska våra koldioxidutsläpp med mellan 25-40 procent har i en kommentar 2008 alarmerande noterat att vår alltför lånsamma klimatpolitik och den ständiga ökningen av utsläpp gör att det är näst intill omöjligt att nå de önskade målen om 450 ppm koldioxidekvivalenter till år 2020. Värdena i tabellen förutsätter att både väst och utvecklingsländerna samtidigt följer denna neddragning.

Nu visar det sig att fallet är det omvända i utvecklingsländerna. De ökar sina utsläpp vilket betyder att vi i väst måste skära ned våra utsläpp med 60 procent för att vara säkra på att klara målet. Når vi inte det kan inga forskare längre garantera att vi inte går över 3° strecket i temperaturhöjningar, en höjning som alltså kan leda till en så kallad ”tipping point” utan återvändo. Förmodligen förstår inte politikerna riktigt konsekvenserna av detta, då skulle de göra mycket mer redan nu…

Med det scenariot, skissat av de som kan frågan, forskarna, är regeringens klimatmål inte ens i närheten av vad som behövs. Att då också lägga sten på börda genom att säga ja till nya reaktorer i Sverige, ger som många opinionsbildare sagt de senaste dagarna, helt fel signaler till industri och privata hushåll. Om centern inte vågar stå emot industrins falska sång om billig el är chanserna väldigt små att de skulle våga ställa riktiga krav vad gäller energieffektiviseringar. Tvärt om kan man ha farhågor att centern också så småningom släpper på kraven om en subventionsfri nysatsning på kärnkraften.

Att industrin inte har någon som helst respekt för klimatfrågan visar sig direkt när Sverker Martin-Löf, styrelseordförande i SSAB och SCA samt vice ordförande i Svenskt Näringsliv säger: — ”Vi skulle på så sätt komma från ett stort politiskt inflytande i prissättningen med den hänsyn som tas till en rad faktorer och som stört prisbilden under lång tid”.

Hänsyn är något som Sverker Martin-Löf inte vill ta, det säger han alltså nu rakt ut.

Det är bra att han lättar på förlåten om näringslivets planer, men samtidigt skrämmande. Vad han samtidigt säger är att han vill underminera det redan från start undermåliga klimat- och miljöarbetet som sker idag från regeringshåll.

Marknadslagarnas prissättningssystem ska inte gälla för svenskt näringsliv. Genom att själva gå in i ett samägande med statliga Vattenfall kommer alltså de facto subventioner att bli av till den nya svenska satsningen på kärnkraft. Till detta måste regering och riksdag säga nej och ta vårt gemensamt ägda företag Vattenfall i örat!

Beskedet kommer också sällsynt otaktiskt med tanke på Köpenhamnsförhandlingarna. I Tyskland, där kärnkraftsmotståndet är större än i Sverige, är reaktionerna kraftigt negativa till Sverige och vi riskerar helt enkelt vårt rykte som miljövärnande nation.

Och frågan återstår att få svar på från politikerna: Varför kan inte ni se det som forskarna ser? 150-60 är 90, vilket är den storlek på förbrukning i TWh som vi kan dra runt vår tidigare produktion (före finanskrisen) och samtidigt ha nuvarande nivå på levnadsstandard. Det är också summan av vindkraft, biokraft och vattenkraft runt år 2020.

Med ytterligare utbyggd vindkraft utöver 30 TWh-målet 2020 och med vågkraften som kan vara i drift storskaligt runt 2030 har vi också marginal för en eventuell kommande efterfrågeökning. Just nu har vi enligt Vattenfall ett överskott att vänta på 27 TWh redan år 2015 i Norden. Varför nämner ingen det? Hallå!!!???

Läs även andra bloggares åsikter om ipcc, kärnkraft, klimat, vågkraft, vindkraft

Eller läs på http://intressant.se/intressant

Vårt gemensamt ägda Vattenfall får en rejäl skopa ovett och kritik av miljöforskaren Minna Gillberg som är innehållschef och rådgivare åt EU- kommissionärerna Margot Wallström, norska Gro Harlem Bruntland och irländska Mary Robinson i klimatgruppen Road to Copenhagen. Hon menar att systemet med marginalprissättning är felaktig eftersom det missbrukas av de stora elgiganterna till att tjäna grova pengar på svenska konsumenter som mestadels köper klimatneutral el. Den sist inköpta kilowatten varje dygn (läs kolkraft) sätter priset på all el. Den megavinst som bolagen på detta sätt tillskansar sig används sedan för att investera i mer kolkraft…

Naturligtvis är detta något som går stick i stäv med Vattenfalls nypåtagna men ack så genomskinliga roll som klimatföretag. Väldigt bra att någon tar tag i detta missbruk av ledarställning i kraftbolagsvärlden…

Nu kan man tänka sig att energieffektiviseringar kommer på efterkälken om priserna skulle rasa på den svenska elmarknaden, men det finns andra styrinstrument för att få både privat- och industrikonsumenter att fortsätta energieffektivisera. Morötter är som bekant ett bra komplement till piskor…

Om någon politiker vågar ta tag i denna varböld som kraftbolagen är vore det bra om man också en gång för alla tar bort elcertifikaten från all vattenkraft. Vi har redan byggt ut det som rimligen kan byggas ut och innan fler älvar och strömmande vatten överhuvudtaget kommer på tal att läggas på något energialtare bör givetvis dessa redan utbyggda vatten restaureras så långt möjligt är…

Det skulle kosta väldigt lite energi och kompenseras mer än väl av nederbördsökningarna som redan visat sig i spåren av klimatförändringarna. Nej, det är vindkraft, energieffektiviseringar och en fortsatt intensifierad forskning på andra alternativa energikällor som är förstahandsvalet i det framtida hållbara samhället.

Läs även andra bloggares åsikter om vattenfall, vattenkraft, klimat, elcertifikat, elbörs, nordpool

Läs också på http://intressant.se/intressant

Framåt:

Nu har tillverkaren Shelby Super Cars lanserat en elbil som accelererar till hundra kilometer i timmen på 2,5 sekunder och har en räckvidd på mellan tjugo till trettio mil. Den ska kunna laddas på tio minuter från vanlig 220-uttag. Det är ju roligt för de som ”behöver” en extrem sportbil men vill vara klimatsmarta (förhoppningsvis växer den skaran framöver). Vi får hoppas att teknikframstegen från extrema motorsporter kan spilla över till användning i vanliga bilar. Så brukar det ju vara enligt dem som tycker om motortävlingar.

Fast det vore ju bättre om tekniken från start fokuserade på lång körsträcka till minst möjliga energi, eftersom även en elbil som laddas med vindkraft faktiskt är en miljöbelastning. Ett vindkraftverk ger som all teknik belastning i tillverkningsprocessen och det är ändliga råvaror som används för vindkraftverk, elbilar och vägarna som bilarna ska köra på. Därför bör de hushållas med…

Men jag ser det ändå som en bra grej; en sportig elbil kan säkert få upp ögonen på många bilförare som kanske inte sett elbilen som ett alternativ tidigare. Nu är det ju bevisat; man kan bygga extremt snabba elbilar med stor räckvidd och snabb laddtid. Bra!

Bakåt:

Kristdemokraterna har i sin styrelse tagit beslut att ny kärnkraft bör tillåtas. Det är förstås obegripligt hur en hel grupp i riksdagen kan läsa rapporter om energieffektiviseringar utan att dra de slutsatser som är uppenbara och självklara: Vi behöver inte bygga ut kärnkraften eftersom effektiviseringarna i sig räcker även i ett långt perspektiv.
Jag trodde i min enfald att kristdemokrater stod för en värdegrund baserad på människornas och naturens väl och ve (så ser min privata kristenhet ut), men icke. Här finns några alternativa förklaringar till varför man tar detta snedsprång:

1. De kan inte räkna, missade lite matematiklektioner i skolan helt enkelt. Energibehovet kan täckas utan kärnkraft om vi effektiviserar fullt ut.
2. De är som många andra allianspartier mer intresserade av att industrin tjänar pengar än något annat, detta är prio ett och kommer före riskkalkyler och hänsynstagande till människor och natur.
3. De är rädda för att ta de politiska beslut som krävs för att styra upp industri och hushåll till de energieffektiviseringsåtgärder som faktiskt kan göras enligt nuvarande forskning.
4. De har inte riktigt förstått grunden till nuvarande klimathot, utan ser det som en isolerad händelse, en obehaglig men enskild negativ feedback från naturen på en teknisk och mänsklig felmanöver (frigörandet av bundet kol till atmosfären). Att klimathotet i sig är en del av en mångfald tecken på att naturen överutnyttjas för att inte säga våldtas reflekterar man inte över.

Kärnkraft passar helt enkelt inte in i en energimix där man förstått de grundläggande orsakerna till nuvarande klimathot.  Dessutom behövs den inte för vårt energibehov. Att den ”behövs” för att kraftbolag ska tjäna pengar är fullständigt ovidkommande hos alla ansvarstagande människor. Och dit räknas från och med nu alltså inte kristdemokraterna i partistyrelsen.

Och framåt igen…

Mona Sahlin har tagit bladet från munnen och ger hopp inför framtiden. Kärnkraften ska inte byggas ut! Förhoppningsvis är inte detta bara taktiskt spel för gallerierna för att visa gemensam front med Miljöpartiet, utan något som hon och partiet står för. Tack för det Mona!

Läs även andra bloggares åsikter om effektiviseringar, elbilar, kärnkraft, klimat, kristdemokrater, vindkraft, socialdemokraterna, mona sahlin

http://intressant.se/intressant