Fem vägval?

Sep 30
2009

IVA, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, har gett ut en rapport om de fem vägval vi har att ta för att få mest klimatnytta på energiområdet.

Först en liten påminnelse om att detta inte är objektiv forskning, då IVA ”främjar tekniska och ekonomiska vetenskaper samt näringslivets utveckling”. Det vill säga teknik och ekonomi är de ledande vetenskaperna man sysslar med, inte ekologi eller klimatforskning. Termen ”ekonomi” måste förstås inom ramen för nuvarande marknadsparadigm, vilket innebär att kopplingen tillväxt och ekologiska konsekvenser inte ses som ett problem, utan tvärtom; tillväxt anses vara ett fundament för att uppnå ekologisk hållbarhet. Tyvärr för de som förespråkar denna teori, finns det inga exempel på att detta sker i verkligheten utanför de väldigt förenklade ekonomiska modellerna. Den ”decoupling”-effekt som företrädarna för nyliberal ekonomi använder som huvudargument (ökad tillväxt ska till slut koppla loss de ekologiska effekterna, jämför tesen om ”tjänstemannasamhället”) kan inte påvisas med säkerhet i något enda fall i modern tid. Snarare tvärtom…

Dessutom består styrgruppen för rapporten av näringslivsföreträdare och två av dessa från kraftbolagsindustrin, vilket givetvis gör att rapporten ska ses som en partsinlaga och inte på något vis som en objektiv vetenskapsrapport.

Därmed inte sagt att den bara innehåller felaktigheter, men man bör veta detta för att kunna värdera den på rätt sätt.

Inledningsvis konstaterar man att Sverige behöver säker energiförsörjning med konkurrenskraftiga villkor för näringslivet – samtidigt som utsläppen av växthusgaser ska minska. En rimlig begäran om man är företrädare för näringslivet, men fungerar detta i verkligheten?

Vi går igenom deras fem punkter:
1. Prioritera energieffektivisering.
Sverige kan spara 15 TWh genom energieffektiviseringar med nuvarande styrmedel sägs det och med det verkar man vara nöjd. Det är en tråkig slutsats att stanna vid, eftersom detta skulle innebära endast en knapp 4 procentig effektivisering om man menar det totala energibehovet, och en 10 procentig om man menar elsektorn. Den verkliga potentialen, beskriven i doktorsavhandling av Louise Trygg, Linköping, pekar snarare på mellan 30-50 procentiga potentialer med nuvarande teknik. Frågan är varför man inte nämner detta?

2. Satsa på de åtgärder som ger mest klimatnytta
Här pratas om att vindkraft blir för dyr för konsumenterna. Och man pratar också om kostnadseffektivitet. Men hur ska det sparas elenergi om den hela tiden ska vara så billig som möjligt? Det finns ingen vetenskaplig rapport vad jag vet som kan koppla minskad användning av något som är billigt och behövs. Tvärtom innebär billiga energipriser ett fortsatt slöseri med energi. Att energieffektivisera med antagandet att låga priser alltid ska vara prioriterat är att binda ris till egen rygg. Att låga priser hänger intimt ihop med ökad konsumtion visar till exempel kärnkraftsutbyggnaden i Sverige, elkonsumtionen rusade i höjden inte för att det behövdes utan för att det fanns billig energi tillgängligt.

3. Satsa på eldrivna bilar
Bra, det behövs, eftersom vår import av olja från Danmark och Norge måste ersättas snarast, då dessa länder inte längre kan exportera någon olja inom kort tid, allt enligt forskarna av ämnet. Oil peak är här, vi behöver inse det nu och snabbt börja ställa om. Men hur fick man fram siffran 20 procent minskat koldioxidutsläpp? Väldigt pessimistiskt och knappast förankrat i vad som verkligen behövs och vad som måste göras, men hänvisning till föregående rader om oljeproduktionens minskning.

4. Fortsätt att utnyttja kärnkraften
Inget oväntat av näringslivsföreträdare som ensidigt ser på ekonomi i ett kort perspektiv och utan tanke på vare sig framtida kostnader eller miljömässiga konsekvenser. Nog om detta.

5. Förbered för ett varmare klimat
Också bra att man observerat klimatfrågan, men tråkigt att man inte tar den på det allvar som behövs i föregående punkter.

Sammanfattning:
Hade IVA tagit klimathotet och oljeslutet på allvar, borde man kommit fram till andra slutsatser. Men det förutsätter en del andra tankeförutsättningar som inte finns idag, så vad kan man vänta sig?

Oljetoppen innebär förutom att oljan tar slut i en framtid något mycket allvarligare i vår nära framtid. Priserna på oljan kommer att stiga dramatiskt det närmaste decenniet och IEAs chefsekonom (Internationell Energy Agency, OECDs grupp som har till uppgift att övervaka reserver och konsumtion av olja globalt) gav så sent som för några veckor ut en rapport där han pekar på att det är allvarligt att världens regeringar och statschefer är så omedvetna om den ”oil peak” som nu förväntas inträffa mer än ett decennium tidigare än tidigare prognoser. Den hotar att helt slå sönder den ekonomiska uppgång som förväntas efter nuvarande finanskris, dvs i nästa konjunkturuppgång. Inte om x antal cykler, utan nu! Säger alltså chefsekonomen, inte jag…

Vad innebär det för vårt moderna samhälle som helt och hållet vilar på oljan för transporter men också för massor av produkter? Tänk då också på att oljans energitäthet gör att förhållandet mellan vad det kostar (energimässigt) att ta upp den ur jorden och vad man får ut av den är 1 på 100. De absolut bästa alternativa energislagen har ett förhållande på 1 till 10. Det innebär att kostnader för all form av industri där transporter och extrahering av råvaror (som idag sker med oljeberoende maskiner) kommer att rusa i höjden på ett sätt som definitivt kommer att få världsmarknaden att stagnera.

Var finns den analysen? Ingenstans…

Klimathotet är nu på en sådan nivå forskningsmässigt att de mål som man refererar till är fullständigt orimligt låga för att ens ha en chans att stabilisera klimatet på nivåer om är säkra. CCS som beskrivs (Carbon Capture and Storage) är till exempel en teknik som när den väl kommer att fungera är minst två, kanske tre decennier för sent. Vi måste fasa BORT kolkraften, inget annat duger. Nu!

Energieffektiviseringar måste genomföras i en skala som minst ligger på vad forskarna säger är möjligt; målet framöver ännu mer. Det vill säga 30-50 procent nu, inte 3-10 procent som IVA föreslår som en rimlig nivå.

Att bygga ut vattenkraften i ett land som har de mest exploaterade vattendragen i världen och därmed tillhörande ekologiska katastrofer i samma vatten, är ingen lösning, utan visar bara hur lättvindigt man tar hela problemkomplexet.

Minns också att alla försök att lösa våra gemensamma problem på jorden är naturmässigt lagbundna att misslyckas om inte ekonomerna kan bevisa att en tillväxt helt kan frikopplas från någon som helst ökning av energi och/eller råvaruuttag. Med nuvarande konsumtion av energi och råvaror uppskalad till globalt jämlik konsumtion, dvs Kina, Indien och alla de andra ska ha samma mönster som oss, behövs inte tre globar, utan snarare kanske fem eller tio…

Tron på tekniken som lösning är en dröm baserad på de senaste hundra årens utveckling i Nord. Det man missar i den trenden är två fundamentala saker:

1. Vår utveckling har skett på bekostnad av andras resurser, energi- och råvarumässigt, inte som en konsekvens utan som en förutsättning för vårt välstånd. Utan denna tingens ordning de senaste århundradena hade vi inte varit där vi är idag, vårt ”moderna” samhälle.

2. Utan oljan hade vi inte sett ens tiondelar av vårt ekonomiska välstånd idag. Det finns inget som ersätter oljan i form av energitäthet och ekonomi, utan oljan hade vi inte varit på ens hundradelar av den teknologiska utvecklingskurva vi idag är. Och oljan är på upphällning…
Vi kommer inte att kunna ersätta den i en kontext av vårt nuvarande system. Alltså är förhoppningarna om teknikfixar helt grundlösa och fullständigt orimliga.

Jaha, så vad gör vi då?

Ja, först har marknadsekonomer sin hemläxa, att visa att ekonomisk tillväxt helt kan frikopplas (säger helt!) från ökad energianvändning och råvaruanvändning. Inte i jämförande tal, vilket man framför idag, utan i absoluta tal. Världen är ändlig, därför måste ansatserna för en hållbar utveckling beakta detta. Då duger inte en minskad energianvändning som äts upp av ökad tillväxt.

Resten kan vi ta sedan, men vi lär få vänta på resultaten från nyliberala ekonomer… :-) De kan nämligen inte visa denna frikoppling mellan ökad tillväxt och minskad energiåtgång, inte någonstans…

Men ni har säkert hört talas om Transition Towns? Bra början att nysta i när man inser läget…

Mer om debatten kan du hitta på intressant.se. Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Småskalig vattenkraft…

Aug 24
2009

I ett följebrev till en broschyr från Svensk Vattenkraftförening meddelar ordförande Lars Rosén att den småskaliga vattenkraften:
Ger ett betydande bidrag till att uppnå Sveriges klimatmål
Bidrar till en levande landsbygd
Är nödvändig för att skapa balans/reglerkraft för ny vindkraft
Är en av de mest miljövänliga energikällorna för elproduktion
Att 4 000 människor är beroende av den småskaliga vattenkraften, framförallt i glesbygd
Att en utbyggnad på 2,7 TWh skulle ge ett betydande bidrag till energiomställningen
Att varje producerad kWh från vattenkraft ersätter en koleldad kWh och därmed motsvarar en årlig utsläppsminskning på ca 5 miljoner ton koldioxid

Vi tar det i tur och ordning:
Nej, småskalig vattenkraft kommer aldrig att ge ett betydande bidrag för klimatmålen. Totalt gör vi av med ca 404 TWh (Energimyndigheten, http://www.scb.se/statistik/EN/EN0202/2006I01/EN0202_2006I01_SM_EN20SM0804.pdf)
Vi nettoimporterade 1,3 TWh el 2007, 2008 nettoexporterade vi ungefär lika mycket.
Naturskyddsföreningen likväl som IPCC ser energieffektiviseringar som en av de mest viktiga delarna för att uppnå en hållbar planet. I ett läge där dessutom både enskilda stora aktörer, Vattenfall AB, likväl som Energimyndigheten förutser enormt stora överskott i den inhemska elproduktionen (25 TWh i Norden år 2015, 30 TWh i Sverige år 2030), finns det ingen anledning att öka produktionen från en energikälla som allt som oftast ödelägger biologin i de vattendrag där den förläggs. 2,7 TWh till ett system som redan generar överskott, på en total energiomslutning på drygt 400 TWh kan aldrig, säger aldrig kallas ”betydande”.

Småskalig vattenkraft bidrar inte till levande landsbygder, om man inte drar gränsen väldigt snävt vid ägarna till kraftverken. Den utarmar biologisk mångfald där den placeras, biologisk mångfald som i sig åtminstone på papperet är skyddad enligt Riokonvention och Miljöbalk, men som ofta kommer i andra hand i våra så kallade miljödomstolar. Denna biologiska mångfald kan dessutom ge basen för hållbara näringar som exempelvis fisketurism. Undersökningar visar på enorma potentialer i dessa näringar som inte tär på resursen, till skillnad från vattenkraften.
Den är dessutom inte nödvändig för att skapa balans/reglerkraft för vindkraften, se tidigare inlägg här och debattartikel här.
Alternativa sätt att reglera vindkraften finns och dessa måste användas om inte vindkraften ska råka ut för samma stämpel av miljöovänlighet som vattenkraften.

Vattenkraft, stor- eller småskalig är inte miljövänlig i annat än att den är hyfsat koldioxidfri. Att förenkla miljödebatten till att endast omfamna klimatfrågan som varandes en teknisk blunder och inte ett långvarigt misshushållande av resurser visar inte prov på några större förmågor till riktiga slutsatser. Lars och Vattenkraftföreningen har rätt om man jämför med kärnkraft och kolkraft, men allt är ju förstås relativt som Einstein sa…

4 000 människors beroende av vattenkraften är intressant, knappast heltid för man förmoda?

Återigen, 2,7 TWh ger inte ett betydande bidrag till energiomställningen. Vi har ett överskott, det ökar och ”bidraget” måste nog enbart ses som en pekuniär historia med ägarna av kraftverken som vinnare. En förutsättning för detta är de elcertifikat som småskalig vattenkraft upp till 1,5 MW får idag. Utan den, och det är något man måste arbeta för ska tas bort, skulle det inte vara ekonomiskt relevant med ny småskalig vattenkraft. I en debattartikel visar två nationalekonomer och en naturresursekonom på att utsläppsrättssystemet är dysfunktionellt i avseende på klimatfrågan. Eftersom någon annan får rätten att släppa ut samma mängd koldioxid som vi avsäger oss i och med export av förnyelsebar energi till Europa är det ett nollsummespel med noll inverkan på minskade växthusgaser. För att det ska fungera måste utsläppsrätterna minska till färre än vad marknaden behöver för att därigenom tvinga fram energieffektiviseringar…

Sammanfattat kan man säga att Svensk Vattenkraftförening med sin icke miljövänliga energi slår ett slag för medlemmarnas ekonomiska intressen och inget annat. Inget fel i det, alla måste förtjäna sitt uppehälle, men man bör göra det utan att förstöra miljön.
Anser jag i alla fall.

Mer om vattenkraft kan du säker hitta på intressant.se

Lönsamhet går fortfarande före överlevnad…

Aug 21
2009

I en artikel i DN skriver några forskare att höghastighetståg inte är lönsamma. De har gjort en analys av Götalandsbanan och tagit med olika kostnader för vad koldioxidminskning kan tänkas kosta.
Säkert inget fel i deras analys, den är säkert gjord så som de ska göras. Men…
ett fel finns och det är att man diskuterar som om det fanns alternativ. Som om fortfarande den ekonomiska lönsamheten skulle vara överordnad förutsättningen för att den kan existera, nämligen en beboelig planet.

Detta är ett resonemang som går igen i alla politiska klimatdiskussioner, man snuttifierar och tittar på ”sin” enskilda sektor, använder standardmetoder för ekonomisk analys och struntar i att OM vi fortsätter som idag, så går det åt pipsvängen!

Dessutom, som parentes, de skriver också att om man skulle göra dessa banor lönsamma skulle koldioxidkostnaden motsvara ett bensinpris på 30:/litern.
Det är fortfarande 15:-/liter under det pris som Lester R. Brown i boken Plan B 3.0 stipulerar som ett realistiskt pris om fossilbränslefordon ska betala vad det egentligen kostar miljön…

Bygg mer järnväg, se till att bilism blir så dyrt i städer att det blir orealistiskt som alternativ, se till att kompensera landsbygden tills vi får bilar som drivs av el.

Då kommer också järnvägar att bli ”lönsamma” med vanliga ekonomiska metoder för analys…

Mer om detta kan du hitta på intressant.se

El produceras alltid, även när det inte blåser…

Maj 29
2009

Lars Holmgård, särskild utredare i Miljöprocessutredningen, Peter Ardö och Annika Sandersnäs Heijman, sekreterare i utredningen uttalar sig idag i Miljöaktuellt.

Jag vet inte vad de har för utbildning, men att de inte är biologer, energiforskare eller klimatvetenskapsmän är uppenbart. Lika uppenbart är att de inte på något vis har haft möjlighet eller kunskap nog att efterforska uppgifter från de som utövar dessa discipliner. Däremot har de försökt (?) ta in kunskap om ämnen som berör dessa områden, eftersom de gör uttalanden om klimatförändringar och miljöpåverkan på lokala och globala plan.

Så var ifrån har de hämtat dessa ”kunskaper”? Ja, vi vet ju att de har haft sakkunniga experter från bland annat Naturskyddsföreningen, Sportfiskarna och Älvräddarnas Samorganisation med i utredningen, men uppenbarligen baserar de inte sin analys av Sveriges energibehov eller biologiska konsekvenser av vattenkraft på deras kunskaper…

Troligen, att döma av artikeln, har de lyssnat och lärt av Svensk Energi, kraftindustrins medlemsförening, en förening med medlemsnytta som syfte. Och vad är medlemsnytta i detta fall? Ja, att tjäna pengar åt bolagens ägare förstås. Inget ont i det, så fungerar alla företag, men det märkliga är att utredare tillsatta av regeringen så ensidigt lyssnar på klimat- och miljöargumenten från en industri som utmärker sig framförallt genom sin brist på miljöhänsyn. Några av medlemmarna i Svensk Energi tillhör gräddan av EU:s värsta koldioxidutsläppare, ett faktum som dessa medlemmar på ett beundransvärt sett lyckas vända i sin marknadsföring till att låta påskina att de arbetar för klimatet…

Det trion ovan borde läst är bland annat denna rapport, där Vattenfall AB själva förutspår ett överskott på hela 25 TWh i det nordiska systemet redan år 2015 (punkt 5). Eller denna rapport från Energimyndigheten som visar samma siffror, men då enbart i Sverige år 2030. Idag har vi försumbart med vindkraft, ändå hade vi ett överskott förra året på ungefär 1 TWh. Om vi nu bygger ut vindkraften till 30 TWh innebär det att den ska läggas till den befintliga produktionen. Vattenkraften står för drygt 66 TWh och kommer fortsatt att göra det. Bioenergi kommer att öka rejält och kärnkraften ska ju som bekant vara kvar. Konsumtionsökningen blir blygsam enligt Energimyndigheten. Och enligt IPCC, FN:s klimatpanel och andra riktiga experter på klimatfrågorna, är energieffektiviseringar det viktigaste vapnet mot klimatförändringarna, så vi ska spara el, inte öka förbrukningen…
Så var tar de där 30 TWh vindkraft vägen? Är det någon mystisk energisystemets Loe Labero inblandad? Hokus pokus och där försvann 30 TWh!

Förstås inte, det är bara kraftindustrin som i varje ögonblick vill sälja så mycket el som möjligt. För alla vet nämligen att vår konsumtion av el om några år är lägre än vår produktion, alltså finns det el även när det inte blåser. Det de ansvariga för miljöprocessutredningen gör sig skyldiga till i artikeln i Miljöaktuellt är inget annat än samma vulgärpropaganda som Fortum och Svensk Energi just nu sysslar med. Den är omogen och dum och värst är nog att man tror att vanligt folk inte kan räkna eller läsa rapporter.

Men vad har deras bristande kunskaper i biologi att göra med detta? Jo, följande:

I Sverige har vi en lagstiftning (den som de skulle utreda nämligen) vid namn Miljöbalken. Så trots att man är särskilt utsedd att utreda den har man inte begripit vad den handlar om! Den grundar sig som all modern miljölagstiftning på Riokonventionen, den om biologisk mångfald.

Jaha, och?

Jo, kära Lars, Peter och Annika, läs gärna följande från Naturvårdsverkets hemsida:

”Ett av de största globala problemen är den ökande förlusten av arter, naturtyper och ekosystem — biologisk mångfald. Våra liv blir fattigare, både ekonomiskt och själsligt, utan denna mångfald.Vi är helt och hållet beroende av biologiska resurser och ekosystemens tjänster. Biologisk mångfald, eller biodiversitet, är livet på jorden i sin helhet och i alla dess former. Begreppet används ofta för att betona värdet av variationsrikedom hos det levande.”

Och vad är klimathotet om inte ett biotophot? Det är fråga om kuster som kan översvämmas, regnskogar som riskerar att brinna upp och glaciärer och polarområden som hotar att försvinna tillsammans med de djurarter som finns där. Det vill säga biotoper hotas! Och det vill ni möta genom att förstöra biotoper här i Sverige! Jag hoppas ni inser att det är kontraproduktivt och ganska så avslöjande om era kunskaper i dessa frågor. Speciellt tråkig är er inställning när man inser att det absolut inte behövs, inte ens ur reglersynpunkt eller energibehovssynpunkt!

Vi har el i överskott redan, ett överskott som med största sannolikhet kommer att öka. Och det ska vi självklart exportera till länder som inte har samma möjligheter till förnybar energi som vi i Sverige.
MEN INTE PÅ BEKOSTNAD av att vi måste bygga ut den miljöovänliga vattenkraften! Sälja överskott, ja! Sälja så mycket att vi måste bygga ut vattenkraften, NEJ! Gränsen går just där Miljöbalken och Riokonventionen sätter stopp, där vi når gränsen för ett hållbart utnyttjande av resursen. Dit men inte längre och detta borde ni kunna inse efter ett par års utredande av denna lag… Och ni borde också förstå och känna till att det är just den typen av biologiskt hållbart gränsöverskridande som orsakat den miljö/klimatkris vi nu befinner oss i!
Tvärtom innebär detta överskott av elenergi att vi nu faktiskt, utan att hota några klimat- eller energimål, kan restaurera samtliga vattendrag efter vattenkraftens härjningar som pågått storskaligt från 20- och 40-talet och framåt. Vi kommer ändå att ha ett överskott att sälja av…

Dessutom finns andra sätt att reglera vindkraften, t ex genom effektstyrning hos konsumenter och genom batterikapaciteten i de kommande elbilarna, något som Svenska Kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg själv verifierat här på bloggen i ett tidigare inlägg.

Så varför detta utspel i Miljöaktuellt…?

Ni som läser får själva avgöra… för det som de påstår är inte sant och det finns inga rapporter som stöder det som de säger. SvK gav ut en rapport 2008, men i den står det ingenstans att vi måste bygga ut vattenkraften eller att vindkraften ska ersättas som baskraft när det inte blåser. Dessutom, hur ofta är det vindstilla i hela Sverige samtidigt? Jag vågar nog satsa en rejäl slant i en vadhållning på att SMHI skulle säga ”Aldrig!”. Och visst är väl det en fånig argumentation av mig, men det fånigaste är att regeringsutsedda utredare använder den argumentationstekniken själva… ”Vad ska ersätta vindkraften när det inte blåser?” Jojjo…!

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,
Eller läs på intressant.se

Dålig säkerhet på Oskarshamnsverket

Maj 23
2009

Om man kombinerar detta med detta så tycker jag att man kan komma fram till detta

Speciellt när man inser att vi måste bryta det ständigt ökande energibehovet för att klara klimatkrisen…

Fast det är klart; vi måste ju tänka på tillväxten också, hur skulle det se ut om inte alla i världen fick åka i varsin bil? Eller äta mikromat? Eller helgshoppa i London?

Tänkte inte på det, vi får väl bygga ut då, det löser sig säkert på något vis, vi som lever nu behöver ju inte bry oss i alla fall, uranet ska ju räcka i åtminstone kanske 40 år till…

Och det lär ju inte bli någon uranbrytning precis där jag bor, så skit samma…

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Eller titta in på intressant.se.

Var finns analysen?

Mar 27
2009

Jag har inte bloggat på ett tag nu. Det beror inte på att jag är mållös inför regeringens energiproposition, som fått både ris och ros. Även kommentatorerna har fått utstå ris och ros, bland annat kritiserade Maria Wetterstrand, miljöpartiets språkrör, Naturskyddsföreningens pressmeddelande; hon tyckte att kritiken saknades (vilket den inte gjorde).

Det väsentliga som jag anser att alla missar är själva grundbulten i problemen. Vi har en klimatkris, som de senaste dagarna fått ökad aktualitet med nya forskningsrön som pekar på snabbare förlopp och mycket mer långtgående konsekvenser än tidigare rapporter. Vi har en alarmerande situation och vi har inte många år på oss att göra något åt det.
Samtidigt har klimatet tappat lite fokus beroende på den finansiella härdsmälta som ännu inte tappat fart i världsekonomin. En del ljusglimtar kan skönjas, framförallt beroende på att man från statliga håll överallt i världen nu pytsar in tusentals miljarder till stöd åt industrier och banker. En konstgjord andning som man hoppas ska få effekten att hjulen sätter fart igen.
För vad händer om tillväxten inte startar upp igen? Överallt pratas det om katastrofscenarier, massarbetslöshet och ökade problem på i stort sett alla områden.

Det är tråkigt att den ena krisen på något vis utesluter den andra i det offentliga rummet, eftersom de på flera sätt intimt hänger samman. Klimatförändringarna är ju toppen av ett isberg; ett isberg av miljöskador och miljöpåverkan skapat av mänsklig aktivitet. Våra växthusgasutsläpp är hårt sammanbundna med globala ekonomier och tillväxt. På Bali-konferensen sattes målet 0,5 av dagens utsläpp av växthusgaser år 2050. Samtidigt är det så att om man drar tillväxtkurvorna (från innan finanshaveriet hösten 2008) för världens utvecklade länder och för de starkt kommande länderna, så kommer våra energibehov att öka till 3 gånger dagens användning. Vi ska alltså halvera våra utsläpp samtidigt som produktionen av energi ska öka med en faktor tre. I siffrorna om energianvändning ovan är tekniska framsteg i form av energieffektiviseringar medräknade…

Stern-rapporten från 2005 visar att om vi tar itu med problemen nu istället för att vänta kommer åtgärderna att ligga på ungefär 2 % av BNP, mot 20 % om vi väntar längre.

Allt pekar sammantaget på att vi måste göra något radikalt och det nu på en gång.

Men hur man än gör går ekvationen inte ihop. De som tror på kärnkraft eller andra tekniska lösningar (det är den neoklassiska nationalekonomins huvudlösning, att när marknaden kräver nya lösningar, så kommer de) missar de en viktig del i resonemanget, vi lever på en ändlig planet med ändliga resurser. Om en ökad tillväxt för alltid ska vara kopplad till ett ständigt ökat behov av råvaror och insatsresurser, går ekvationen inte att lösa. Sedan kan man diskutera tidpunkten för när det bryter ihop, hur länge råvarorna verkligen kommer att räcka. Med olja är det redan så att vi idag förbrukar fler fat än vad det upptäcks nya utvinningsbara resurser. Uranet kommer med dagens drygt 400 reaktorer över världen att räcka i kanske bästa fall 70 år. Vi kan återvinna metaller och andra råvaror, men i varje återvinningssteg ökar energiåtgången och därmed kostnaden.

Alltså kan man konstatera att dagens ekonomiska teorier om ständigt ökad tillväxt, som är kopplad till ständigt ökad konsumtion, helt enkelt inte fungerar i det långa loppet. Så varför tar vi inte tag i den frågan nu? Just nu har vi den största utmaningen som världen någonsin stått inför, klimathotet. Ändå görs det väldigt lite på själva klimatarbetet, jämför vi dagens klimatinsatser med de som görs på de finansiella och industriella marknaderna inser man att politikerna fortfarande inte insett den ödesdigra potentialen av klimatförändringarna.

Och framförallt, varför tar ingen på allvar upp den stora frågan, den som kopplar ihop finans- och klimatkrisen. Den om den ständigt ökade tillväxten. Tar vi inte tag i den på ett seriöst sätt spelar det ingen roll vilka mål vi har i klimatarbetet, haveriet är i så fall inbyggt i systemet.
Ju fortare alla inser att vi måste hålla oss inom de ekologiska ramarna för att överhuvudtaget ha en chans att fortsätta existera, desto större chans att vi överlever som art tillsammans med övrigt liv på denna planet. Dessa ramar är absoluta och kan inte tänjas mer än till en viss gräns. Går vi över den gränsen kollapsar systemet och då spelar inga ekonomiska teorier någon roll längre, oavsett om de är populära och moderna just nu. Teorier är teorier och ramar är ramar. Klimatförändringarna är i själva verket en påminnelse om existensen av dessa ramar, men inte på något vis den enda…

Vi i Nord måste nöja oss med en mycket liten tillväxtökning, kanske till och med en minskning. Då kan vi släppa upp den stora majoriteten av de andra människorna på planeten till en nivå som klart ligger över deras nuvarande nivå, men aldrig helt till vår nuvarande materiella nivå i form av bilar och annan resursslösande konsumtion. Bilen är ett bra exempel på hur ohållbart vi lever idag. Även om elbilar inom kort kommer att vara en verklighet i de utvecklade länderna kan vi aldrig någonsin låta samtliga människor på vår planet köra bil på det sätt som vi idag gör. Bara att anlägga alla vägar för dessa miljarder bilar är en omöjlighet om vi i beräkningen tar med resursbehovet i fråga om markanvändning och beläggning på dessa vägar. Så elbilar är inte någon lösning globalt sett, om vi vill ha en någorlunda rättvis fördelning av jordens resurser, däremot ett bra exempel på det ohållbara i vår livsstil.

Samma sak i Sverige just nu. Nu går mängder av människor arbetslösa beroende på finanskrisen. Samtidigt arbetar de som fortfarande har arbete ofta mer än 40 timmar per vecka. För att klara av både finans- och klimatkriser måste vi göra en omfördelning av resursanvändning, globalt och nationellt. Lägre materiell konsumtion i våra utvecklade länder, bättre fördelning av denna konsumtion genom kortare arbetstider för alla, teknikutveckling som ger oss hållbara energisystem och en hållbar materiell utveckling i de länder som är i utvecklingsfas. Den tillväxt som vi hade innan finanskrisen när det gäller materiell konsumtion, både i råvaruled och färdiga produkter, ska helst inte få återkomma. I ett sådant läge får vi kanske snurr på hjulen igen, men klimatmålen kommer aldrig att förverkligas, trots att de nuvarande är låga och inte tillräckliga enligt de klimatforskare som kan frågan.
Då får vi en sista tid med fest och glam, men går obönhörligt mot en katastrof, egalt om den kommer om tio, femtio eller tvåhundra år…

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Kanske hittar du något på intressant.se också…

Moderaterna leder oss i fördärvet…

Feb 22
2009

I en ny mätning av DN/Synovate visar man att en majoritet av svenska folket fortfarande är positiva till att vår gamla kärnkraft byts ut mot ny. Det positiva är att det redan svängt lite grann, andelen tveksamma har ökat något. Det tråkiga är att man ingenstans hör politiker prata om det viktigaste i kampen mot klimatförändringarna, energieffektiviseringar. De som vill ha kärnkraft säger att man kanske kan effektivisera, men att det inte kommer att räcka. Detta baserar de oftast på en modell där vår ekonomi ska fortsätta att utvecklas som innan finanskrisen; det vill säga helst två procents ökad tillväxt varje år.

Det absurda i detta verkar ingen bry sig om. För i verkligheten, den som gör sig påmind med klimatförändringar och förstörda ekosystem över hela jorden, kan man med enkel matematik visa att ska vi fortsätta på detta av marknaden hyllade vis, innebär det att vi år 2050 ska konsumera 24 gånger så mycket! Och om något hundratal år kommer konsumtionen att vara uppe i ungefär 500 gånger dagens…

Och eftersom ingen tycker att detta är konstigt eller ohållbart utan något som naturbundet ska ske, måste energianvändningen öka med multipler även den… trots energieffektiviseringar. Därför måste vi ha kärnkraft.

Att detta inte leder till någon eftertanke hos de som vurmar över marknadskrafternas framtid säger allt om deras intellektuella förmåga och dito matematiska kunskaper. Råvarorna till denna absurt ökande tillväxt finns helt enkelt inte på denna jord. Därför är spåret med kärnkraft ett villospår, utlagt av dem som tjänar pengar på exploateringen av naturen idag och som fullständigt skiter i hur det går för de som ska ta över i morgon…

Som ett naturligt steg i denna naturfientliga utveckling (eller ska vi kanske kalla det för avveckling) har nu moderaterna gått ut med ett meddelande som lyder: Naturen får stå tillbaka till förmån för klimatutmaningen och därför vill partiet satsa mer på vattenkraft.

Läs gärna denna mening en gång till.

Den visar med all tydlighet att moderaterna inte har en enda aning om varför vi har denna klimatförändring. Klimatförändringarna är i sig ett biotophot, uppskalat till global nivå på grund av människans ohämmade utarmning av naturen. På grund av vår gemensamma efterblivenhet har vi tagit oss till randen av vår egen undergång genom att inte lyssna på naturens protester. I stället har vi på alla plan och med alla medel fortsatt att gräva ut det fossila kolet i jakten på den energi som krävs för att hålla det ohållbara konsumtionsknarkandet vid liv; för att”hjulen ska rulla”. När så till och med de mest efterblivna börjar vakna tar dessa till de sämsta metoder de kan hitta, allt för att inte missa en enda chans till ökad tillväxt. Kärnkraft måste till och nu ska alltså Sveriges vattenkraft byggas ut för att stoppa klimatförändringarna!

Det Lars Lindblad och Fredrik Reinfeldt säger är att vi måste ”offra lite natur för att rädda lite natur”…

Metoden är lika kontraproduktiv och lika intelligent som att försöka rädda ett brinnande hus genom att elda upp hallen och köket… En brända jordens taktik utan reträttplats.

Rapport efter rapport på både nationell och internationell nivå visar att energieffektiviseringar är den absolut bästa vägen att möta klimatförändringarna och dessutom den mest kostnadseffektiva. Varför vill inte regeringen och framförallt moderaterna främja den utvecklingen? Är de inte läskunniga?

Jag tror de är det och då återstår endast en förklaring: Näringslivets väl och ve går före allt annat; det överskott som redan innan idiotierna med ny kärnkraft och detta heltokiga förslag om mer vattenkraft förväntades öka till hela 27 TWh i det nordiska systemet ger mersmak. Det kan säljas utomlands för fina pengar och då får naturen stå tillbaka, precis som utvecklingen i hela norrlands inland där lejonparten av ny vattenkraft kan hämtas… Att det är klimathotet; ett hot mot hela vår miljö och natur, som ger förutsättningarna för denna eskalerande våldtäkt är en ironi utan motstycke…

Med moderaterna vid makten i Sverige och dess gelikar i andra länder går vi ljusa tider till mötes! Men passa på, för den ljusnande framtid kommer inte att vara så länge. Självdestruktiviteten i de häpnadsväckande förslagen är påtaglig och hämningslös. Vad säger ni inom centern? Är detta också ert rättesnöre? Ni som en gång i tiden var ”gröna”…

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , men också på intressant.se.

Som man ropar får man svar

Feb 08
2009

I en undersökning visar det sig att kärnkraftsmotståndarnas barn i många fall tycker att vi ska ha ny kärnkraft. Så ser det ut i alla fall ut i rubriken på DNs artikel. En av dem som undersökt det hela är Sören Holmberg, grand old man i valvakorna på TV sedan Hedenhös tid…

Men om man skärskådar vad han skriver är frågan formulerad så att svaret blev så här, ”varannan svensk är för att vid behov bygga nya reaktorer vid de kärnkraftsanläggningar som finns”.

Det vill säga, frågan är formulerad så att den passar Svenskt Näringslivs förljugna propaganda om energiläget.  Skulle frågan ställts till exempel så här:
”I ett fritt val mellan förnyelsebara kraftkällor som vind, vatten- och solkraft eller utbyggda kärnkraft, vad skulle du då välja”?

Liknande frågeställningar har gjorts ganska nyligen och då blir svaren helt annorlunda.
Men det är ju en teoretisk fråga, vi behöver ju mer energi, eller?

Nej och det är det beklämmande.

Vi behöver inte mer energi, det finns inget krisläge i det svenska energisystemet. Detta är en mycket viktig fråga att ta upp med samtliga politiker. Svensk Energis och Svenskt Näringslivs ständiga propaganda har nu burit frukt och det är tragiskt att de som vi väljer att representera oss i riksdagen är så dåligt pålästa. Men detta är fakta:

1. Vi går mot ett historiskt stort överskott redan till år 2015. Den som inte tror mig kan hämta protokollet från mötet mellan Vattenfall AB, Eon, Fortum och Svenska Kraftnät från februari 2008. 27 TWh överskott i det nordiska systemet kan inte ens exporteras till Europa enligt sakkunniga på Svenska Kraftnät. Det motsvarar hela Forsmarks årsproduktion… http://www.borgwondergear.se/laddaner/Protokoll%25201_2008.pdf

2.  Energieffektiviseringarna är möjliga idag med dagens teknik och påverkar INTE vare sig industrins produktion eller vanligt folks välfärd. Läs här: http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Rapporter/rapport_energi_energieffektivisering_ny.pdf

3. Till år 2020 planeras det 3o TWh vindkraft och biokraften kommer då att ligga på runt 20 TWh. Vattenkraften är kvar på sina cirka 66 TWh och tillsammans blir det  116 TWh el. Med energieffektiviseringarna ovan klarar vi oss på runt 90 TWh el, detta även om hela personbilsflottan går över till rena elbilar. Det betyder att vi har 116 minus 90 TWh, alltså 26 TWh överskott som kan användas för eventuella ökade behov om vi ska fortsätta med den ödesdigra ständigt ökande tillväxten även i framtiden… Detta utan ens vår befintliga kärnkraft!

Allt detta är allmängods och kan enkelt konstateras med några få samtal till ledande institutioner på våra högskolor och lite Googlande… Men våra riksdagsmän litar hellre på vårt näringsliv som rakt upp och ner erkänner att de politiska besluten (som är till för att skydda miljön) är till besvär för dem.

Hur kan Centerpartiet, ett före detta miljöparti, göra så?

Enda svaret blir då att vi ska exportera el för att ställa upp på klimatet, någon annan logik finns inte inom denna frågeställning. Men varför ska vi i Sverige mot bättre vetande bygga mer kärnkraft för Europas energibehov? Ska vi inte först ställa samma rimliga krav på dem som på oss sjäva? Först energieffeektiviseringar, sedan andra alternativ… Och det blir ju nästan som ett skämt att vi ska exportera (Gud vet hur, ledningarna räcker inte ens med de som nu planeras) farlig och olönsam kärnkraft till ett land (Tyskland) där man inte vill bygga skiten själva!

Och varför finns det inga journalister som tar upp dessa riktiga fakta? Det är inte vanligt folk som har större acceptans för kärnkraft, det är den samlade journalistkåren som inte längre är intresserade av sanningen och undersökande journalistik…

Ni som tycker annorlunda, gå in på http://www.facebook.com/group.php?gid=7657564823#/group.php?gid=7657564823 ,Facebook-gruppen som tar ställning mot regeringens överenskommelse. Gå med du också, vi har vuxit från 600 medlemmar den 3 februari till 4 297 stycken just nu på söndag kväll…

Läs även andra bloggares åsikter om , , , och på http://intressant.se/intressant

Klimat och regeringspolitik

Feb 07
2009

IPCC och författarna till tabellen som visar att vi väst måste minska våra koldioxidutsläpp med mellan 25-40 procent har i en kommentar 2008 alarmerande noterat att vår alltför lånsamma klimatpolitik och den ständiga ökningen av utsläpp gör att det är näst intill omöjligt att nå de önskade målen om 450 ppm koldioxidekvivalenter till år 2020. Värdena i tabellen förutsätter att både väst och utvecklingsländerna samtidigt följer denna neddragning.

Nu visar det sig att fallet är det omvända i utvecklingsländerna. De ökar sina utsläpp vilket betyder att vi i väst måste skära ned våra utsläpp med 60 procent för att vara säkra på att klara målet. Når vi inte det kan inga forskare längre garantera att vi inte går över 3° strecket i temperaturhöjningar, en höjning som alltså kan leda till en så kallad ”tipping point” utan återvändo. Förmodligen förstår inte politikerna riktigt konsekvenserna av detta, då skulle de göra mycket mer redan nu…

Med det scenariot, skissat av de som kan frågan, forskarna, är regeringens klimatmål inte ens i närheten av vad som behövs. Att då också lägga sten på börda genom att säga ja till nya reaktorer i Sverige, ger som många opinionsbildare sagt de senaste dagarna, helt fel signaler till industri och privata hushåll. Om centern inte vågar stå emot industrins falska sång om billig el är chanserna väldigt små att de skulle våga ställa riktiga krav vad gäller energieffektiviseringar. Tvärt om kan man ha farhågor att centern också så småningom släpper på kraven om en subventionsfri nysatsning på kärnkraften.

Att industrin inte har någon som helst respekt för klimatfrågan visar sig direkt när Sverker Martin-Löf, styrelseordförande i SSAB och SCA samt vice ordförande i Svenskt Näringsliv säger: — ”Vi skulle på så sätt komma från ett stort politiskt inflytande i prissättningen med den hänsyn som tas till en rad faktorer och som stört prisbilden under lång tid”.

Hänsyn är något som Sverker Martin-Löf inte vill ta, det säger han alltså nu rakt ut.

Det är bra att han lättar på förlåten om näringslivets planer, men samtidigt skrämmande. Vad han samtidigt säger är att han vill underminera det redan från start undermåliga klimat- och miljöarbetet som sker idag från regeringshåll.

Marknadslagarnas prissättningssystem ska inte gälla för svenskt näringsliv. Genom att själva gå in i ett samägande med statliga Vattenfall kommer alltså de facto subventioner att bli av till den nya svenska satsningen på kärnkraft. Till detta måste regering och riksdag säga nej och ta vårt gemensamt ägda företag Vattenfall i örat!

Beskedet kommer också sällsynt otaktiskt med tanke på Köpenhamnsförhandlingarna. I Tyskland, där kärnkraftsmotståndet är större än i Sverige, är reaktionerna kraftigt negativa till Sverige och vi riskerar helt enkelt vårt rykte som miljövärnande nation.

Och frågan återstår att få svar på från politikerna: Varför kan inte ni se det som forskarna ser? 150-60 är 90, vilket är den storlek på förbrukning i TWh som vi kan dra runt vår tidigare produktion (före finanskrisen) och samtidigt ha nuvarande nivå på levnadsstandard. Det är också summan av vindkraft, biokraft och vattenkraft runt år 2020.

Med ytterligare utbyggd vindkraft utöver 30 TWh-målet 2020 och med vågkraften som kan vara i drift storskaligt runt 2030 har vi också marginal för en eventuell kommande efterfrågeökning. Just nu har vi enligt Vattenfall ett överskott att vänta på 27 TWh redan år 2015 i Norden. Varför nämner ingen det? Hallå!!!???

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Eller läs på http://intressant.se/intressant

Mauds vintervurpa…

Feb 05
2009

Kärnkraftsomröstningen 1980 vad det första val som jag fick delta i, därför är det speciellt på flera sätt för mig personligen.
Jag minns att vi Nej-sägare efter valet var väldigt besvikna på att det blev som det blev och vi tröstades inte av de som menade att vi ändå kunde se ett slut i en framtid runt pensionsdagen. Vi kände i magen redan då att industri och kärnkraftsanhängare med sina gigantiska påverkansapparater skulle omkullkasta utfasningen…

Och tänk så rätt vi hade… Men att det skulle bli centerpartiet självt som fällde ner spaken till ”Old Sparky” kunde man inte gissa! Inte jag i alla fall, även om Maud den senaste tiden gjort en del uttalanden som visar vart partiet var på väg…

Det hela leder till en del frågor som jag gärna skulle vilja få svar på från centerpartister framförallt.

1.    Hur ska klimatarbetet skötas i fortsättningen? Tänker då på den otroligt viktiga pusselbiten att man för att lyckas med koldioxidutfasningen måste få till en attitydsförändring hos vanligt folk. Nu när det plötsligt ska kunna byggas nya kärnkraftverk kommer ju självklart incitamenten för att bli ”energismart” att minska hos många.

2.    Hur ser agendan ut för slutförvaringen av det uttjänta bränslet? Har den frågan plötsligt fått ett svar i natt under förhandlingarna mellan Allianspartierna?

3.    Viktigast av allt: Varför? Vi går mot ett historiskt stort överskott av elenergi i Sverige, Vattenfalls prognoser pekar mot en överproduktion på hela 27 TWh i det nordiska systemet redan 2015. Då var inte vindkraftsplanerna på 30 TWh år 2020 medtagna, inte heller den enorma potential för energieffektiviseringar som finns enligt forskarna inom ämnet. Rapporter visar att vi skulle kunna ha samma produktion som idag och samma välfärd som idag och en total övergång till laddhybrider och ändå bara behöva runt 80-90 TWh av de 150 TWh vi gör av med idag.
Så varför? Har ni inte läst de rapporterna? Eller vill ni inte se sanningen i vitögat? Eller är det bara så enkelt att ni helt enkelt är bortkollrade av Svenskt Näringsliv och Svensk Energi? Förmodligen är det det sista alternativet som gäller och det är mänskligt, men ansvaret vilar ändå på er som nu tar dessa beslut. Bortkollrade eller inte…

Dock är jag ändå förtröstansfull. Vore jag religiös skulle jag uttrycka mig med ”Gud hör bön” och jag är fullständigt fast i övertygelsen att kärnkraften tillhör det förgångna och inte den hållbara framtiden. Jag är övertygad om att klimatförändringarna och dess påverkan på ekonomi och ekologi snabbt kommer att få fler och fler politiker att ta de stora och nödvändiga steg som behövs för att säkra framtiden för våra barn och barnbarn. Det kommer i sin tur leda till att alternativa energislag kommer att få genomslag storskaligt.
Effektiviseringar tillsammans med nytt tänkande runt själva konsumtionssamhällets avigsidor kommer att leda till att mänskligheten tar sitt förnuft tillfånga och då kommer kärnkraften inte att vara ett alternativ längre, inte ens för en kort stund. Utan den tron skulle jag vara riktigt deprimerad idag…

Dagens hypning av denna energi-och klimatpolitiska kräftgång balanseras ju faktiskt av Mona Sahlins uttalande häromdagen och det hela kommer att i historieböckerna att beskrivas som ”dagen då Centerpartiet förlorade sin heder och samtidigt satte pistolen för pannan”…

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Eller läs på http://intressant.se/intressant

Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu