Klimat och Energi

Vi ska ha 49 procent förnybar energi år 2020, säger man i en artikel i Affärsvärlden, som i övrigt fokuserar på att beskriva de som segrade i Vilhelmina i kampen mot överledning av Vojmån som klimatfiender. Inga problem om man energieffektiviserar och plockar bort kärnkraften, vilket alltså är fullt möjligt!

66 TWh vatten, 30 TWh vind, 20 TWh biokraft ger 100 procent förnyelsebart! 116 TWh räcker även till en total omställning av alla bensinbilar till riktiga elbilar, inte hybrider. Detta är några år framåt i tiden eftersom batterierna måste utvecklas vidare och då är sannolikheten stor att geoenergi och vågkraft också börjat spela en roll i vårt energisystem…

Detta förutsätter dock att politikerna verkligen gör slag i saken och ser till att energieffektiviseringarna genomförs i den takt och omfattning som alla seriösa forskare är överens om går.

Energimyndighetens rapport som man i artikeln refererar till är märklig, det anser alla som kan frågorna, eftersom den i vissa stycken är en pinsam upprepning av en verklighetsfrämmande mardröm från Svensk Energi daterad 2005 eller 2006. Där spår man vilken katastrof det skulle bli om alla vattenkraftverk omförhandlades med 5 % spill, vilket är lika sannolikt som att Kungen kommer ut ur garderoben och påstår att han alltid röstat på KPML(r)…

Inom riksdag och regering finns ingen gemensam vilja att bygga ut mer vattenkraft, däremot enstaka förvirrade politiker utan kunskap i ämnena som helt svalt allt som kraftindustrin och Svensk Energi säger. Varför kan man alltid fundera över. Antingen tror de på dessa amsagor, eller så är de bara rent ut sagt korkade! Hur som helst borde de inte vara något att bry sig om, om det inte var så att de pinsamt nog sitter i Sveriges riksdag och tar upp plats…

När det gäller vårt internationella ansvar som Eons Torbjörn Tärnhuvud pratar om är det ju helt orimligt att vi ska bygga ut mer än vad vår natur klarar! Den dagen man på allvar inför stränga lagkrav och/eller ekonomiska incitament som gör att energieffektiviseringar fullt ut genomförs i hela EU; då är det dags att diskutera, inte innan dess. Torbjön Tärnhuvuds kommentar måste läsas precis som vad det är: En VD inom kraftindustrin som ser chans att tjäna mer pengar på ett klimathot som han förmodligen mellan skål och vägg inte ens tror på, men det passar bra när man ska exploatera de sista älvarna i Sverige för egen vinnings skull!

Sorgligt, men självklart att dessa kraftbolag och dess huvudorgan, Svensk Energi, är de riktiga hoten mot klimatarbetet. Detta eftersom de bara förvirrar och motarbetar konkreta lösningar som energieffektiviseringar och utfasning av kärnkraften. Se tidigare blogginlägg nedan.

Det går att spara utan att minska produktion; det går att fasa ut kärnkraften utan energikris, men Svenskt Näringsliv & Co vill inte, då tjänar man inte lika mycket pengar…

EU har beslutat sig att fasa ut vanliga glödlampor, ett mycket bra beslut. Totalbesparingen inom EU ligger på runt 40 TWh, dvs mer än den samlade förväntade vindkraftproduktionen år 2020 i Sverige.

I Sverige innebär detta en besparing på 2 TWh, alltså ungefär lika mycket som årsproduktionen av de planerade vindkraftparkerna i Västernorrland på totalt mellan 380 till 500 vindkraftverk i sju parker.

Den satsningen i sig är ett bra initiativ av SCA och Statkraft och det är bara att hoppas att sunda förnuftet får råda i deras styrelser och att de därför lägger ned planerna på mer vattenkraft i Byske, Hårkan och Ammerån, precis som de lade ner planerna i Röån i Sollefteå kommun.

Vi hoppas att dessa konkreta åtgärder om utfasning av glödlampor inte obstrueras av något medlemsland och att det kanske kan vara början på fler liknande beslut om energieffektiviseringar. För som det sagts tidigare; effektiviseringar är den första och bästa vägen att gå mot ett lågkolsamhälle. Något som kommer före allt nybyggande av vatten- eller kärnkraft, oavsett att sådan miljöförstöring kan leda till vinst för svenska företag. Biologisk mångfald och kärnsäkerhet måste gå före vinstmaximeringar.
Alltid.

Går det? Kan man handla julklappar och fira jul utan att vara en klimatbov?

Eller ska man ha dåligt samvete eller rent av sluta bry sig om klimatet på vår gemensamma jord för att stå ut?

Nejdå, det går självklart att fira jul utan att man belastar klimat och glob allt för mycket, det gäller bara att tänka sig lite för.

En bra hjälp på vägen är Naturskyddsföreningens Gröna Guide där man får goda råd vad man kan tänka på för att inte öka klimatpåverkan för mycket.

Så enkelt, så bra…

På tisdag 2 december inleds FN:s klimatmötet i Poznan. 9000 personer från hela världen förväntas komma. Det är bra att man träffas för att försöka få avtal till stånd om koldioxidutsläpp, men farhågor finns att finanskrisen lägger en dämpande matta över mötet.

Politikerna måste förstå att vi helt enkelt inte har råd att låta bli utsläppsminskningar. Gör vi inget nu kommer kostnaderna för klimatförändringarna att överträffa de värsta mardrömmar en ekonom kan ha. Stern-rapporten visar att kostnaderna för att fördröja klimatförändringarna ligger mellan 5-20 procent  av globala BNP 2050. Sätter vi igång nu skulle kostnaden ligga runt 0,5 procent mellan 2013-2030. I dessa siffror är inte ett förbättrat hälsoläge inräknat, inte heller den ökade energisäkerheten som ett lågkolsamhälle skulle innebära.

Till Poznan kommer också Vattenfall med sina insamlade gubbar.  Deras klimatkampanj har utsatts för hård kritik av Greenpeace, tyska Die Grüne och svenska miljöpartiet. Detta med rätta då Vattenfall inte har några planer på att minska sina utsläpp utan tvärtom ökar dem. Hela kampanjen är märklig, vad vill de? Det är lite som om en notorisk rattfyllerist skulle starta en insamling för de trafikoffer han skapat och sedan köra iväg på fyllan igen…

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2124151.svd
http://sydsvenskan.se/varlden/article393444.ece

I en artikel från den 25 november på Svenskt Näringslivs hemsida visar organisationen att man tillhör de som inte vill ta klimatförändringarna på allvar. Däremot menar man på allvar att subventionerna till förnyelsebar energi bör fasas ut (på annat sätt kan man inte tolka sista stycket i artikeln) och att kärnkraft ska fasas in. Svensk Energi har också tagit initiativet till en satsning som de kallar krafttag.nu, ett ”upprop för morgondagens energiförsörjning”. Där kommenterar man kristdemokraten Lars Wohlins debattartikel på SVT Opinion där han förespråkar mer kärnkraft, vilket gillas av Svensk Energi/Kraftag.nu.

Tron på att människan plötsligt kan bemästra alla tekniska svårigheter som behöver åtgärdas för att kärnkraften ska bli hundra procent säker (en omöjlighet givetvis) är som vanligt enorm. Men kanske är det så att de som är med i Svenskt Näringsliv räknar med att deras ekonomi ger dem chansen att flytta om det ändå trots allt skulle hända, fast det egentligen inte kan hända, det som inte får hända…

Det är tråkigt att inse att dessa organisationer som företräder svensk industri inte istället belyser hur man kan spara energi genom energieffektiviseringar. Det är som om de senaste årens samtal om dessa möjligheter, understödda av forskning på t ex Linköpings universitet, helt gått Svenskt Näringsliv och deras tillskyndare i riksdagen förbi.
Bland de senaste inläggen i detta fortgående ”samtal” kan man peka på Naturskyddsföreningens höstkonferens med temat ”Halva energin, hela välfärden”, där bland andra Lousie Trygg, Tekn. Dr på institutionen för energisystem på Linköpings universitet menade att vi utan problem kan halvera vårt energibehov till 2030 om bara de rätta politiska åtgärderna görs. Skattesubventioner var ett sätt som debatterades.

Svenskt Näringsliv och givetvis Svensk Energi tillhör tyvärr de som eventuellt kan stoppa en sådan utveckling mot ett hållbart samhälle. Det verkar inte bättre än att de fortfarande tror att just Sverige och svenska företag ska kunna undslippa marknadskrafternas generella lag om tillgång och efterfrågan. Vi kan inte skapa lägre priser i Sverige genom att bygga mer kärnkraft eftersom vi tillhör en alltmer för stora delar av Europa gemensam marknad även på energisidan. Så länge inte Svenskt Näringsliv och svenska politiker inser detta kommer vi att alltför långsamt gå mot ett hållbart samhälle.

Sedan tillkommer fakta att kärnkraften är bland de dyraste alternativen som finns när det gäller energiutvinning. Bara att återställa Billingen där vi tidigare bröt uran gick på 2 miljarder kronor. Barsebäck återstår att montera ned den dag någon vill göra det. Kostnad okänd.

http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/miljo_energi_klimat/article66633.ece

http://www.krafttag.nu/krafttag/export/common/blog/article_0016.html

http://www.svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=35188&a=1320616&lid=senasteNytt_1145102&lpos=rubrik_1320616

http://econpapers.repec.org/article/eeeenepol/v_3A36_3Ay_3A2008_3Ai_3A7_3Ap_3A2330-2350.htm

I DN idag konstaterar Naturvårdsverket i en rapport att svenskarnas utsläpp av växthusgaser måste räknas upp på grund av import av varor som bidrar till utsläppen. Något som hävdats länge av de som kan frågorna, men som medvetet har räknats bort av de som inte vill ta hotet på riktigt allvar.

Det är en fullständigt riktig beräkning av var och ens samlade bidrag till utsläppen; konsumerade vi inte dessa importerade varor skulle alltså utsläppen minska. Självklart är det allas och envars ansvar att ta hänsyn till detta när man planerar sina inköp. Krav har ställts tidigare och bör beaktas allvarligare nu att varor och tjänster bör märkas med hur mycket klimatpåverkan de bidrar till. Det är lika självklart som att vi innehållsdeklarerar mat utifrån vilka råvaror de består av eftersom energin som används i produktionen av en vara och som är en del av västhusgastillförseln förstås bör räknas som en råvara.

Naturskyddsföreningen ställer i ett yttrande från 2007 sig bakom att KRAV-märkning ska omfatta även energiåtgång och transporter.

Problem med märkning av mat är att en i framtiden klimatmärkt köttbit givetvis är bättre ur aspekten att vi då kan jämföra olika köttalternativ. Samtidigt kan ju faktiskt en maträtt gjord på bönor eventuellt vara ännu bättre och hur ska man medvetandegöra konsumenten om detta? Bör man kanske på något vis deklarera koldioxidekvivalenter per kg maträtt i förpackningen? Är detta möjligt att genomföra?

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=856685

http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.196122/svenskar-star-for-tio-tons-utslapp-per-person

Idag är det snart en månad sedan seminariet Vattenkraftens konsekvenser gick av stapeln i Sollefteå. Som projektledare tillsammans med Christina Lindhagen från Sportfiskarna hade vi mycket att stå i före seminariet. Men det var det värt; vi hade i princip bara helt nöjda deltagare…

Föreläsarna pratade om biologiska konsekvenser av vattenkraft, de pratade om vilka energieffektiviseringar som kan göras som alternativ till att bara bygga vidare på vårt energisystem och frågor runt samhällstillväxt belystes.

Lite YouTube-glimtar från seminariet kan ses här: www.raddaforsen.se

Presentationer från seminariet kan laddas ner från www.raddavaravatten.se

Men varför hade vi detta seminarium?

Jo, det finns ett stort intresse för att bygga ut vattenkraften i vårt land, detta beror på klimathotet och de elcertifikat som vattenkraft kan få. Tyvärr är detta en dålig väg att gå; vattenkraft är förnyelsebar, men det är inte biologisk mångfald. Och den biologiska mångfalden förstörs när man bygger vattenkraft.

Kraftbolagens intresse för att bygga fiskvägar eller restaurera de vattendrag som tidigare förstörts är minimalt. De ser inte det som sin skyldighet att göra detta. Och rent juridiskt är det så i de flesta fall, vattendomarna som oftast fastställts i en tid då ord som ”miljöanpassning” och ”biologisk mångfald” inte fanns ger väldigt små kompensationer till det förstörda vattnet. Men det finns givetvis moraliska och ekonomiska skäl…

Ett annat problem är att vattenkraften är åtskild från det övriga regelsystemet inom miljölagstiftningen som säger att ”förorenaren” betalar. Ända sättet att komma åt detta är alltså att försöka omförhandla de vattendomar som gäller. Och då finns stöd att hämta hos både Fiskeriverket och Kammarkollegiet. Vi återkommer i ämnet framöver…