november 25, 2009

Var är doktorn? - The Copenhagen Diagnosis


Ja, var är doktorn som ska ordna klimatfrågan, kan man undra…
Som det ser ut nu är det många charlataner och kvacksalvare som gör sig gällande. Kanske ska man på ett sätt vara glad att antalet skeptiker modell Lars Bern och liknande har minskat och fått mindre medieutrymme, men å andra sidan är nuvarande läge inte helt bra det heller…
För vad händer nu? Jo, bolag och näringsliv har fått upp ögonen för klimatfrågan och ser pengar i den.
Grundreceptet från dessa kvacksalvare är: Mer av samma!
Det vill säga, skogsbolagen vill odla ännu mer monokulturer med gödning, “traditionella” (ja, traditionella sedan den billiga men snart sinande oljan kom) jordbrukare och deras företrädare vill öka på med mer gödning, gifter och mekanisering för att vi ska kunna få rum med både biobränsle och mat på åkrarna för jordens befolkning, kraftbolagen vill bygga mer kärnkraft och mer vattenkraft…
Exemplen kan säkert mångfaldigas, jag nöjer mig så här långt.

Vad är felet då?
Jo, klimatkrisen kan härledas ur en flera sekel lång misshushållning med naturresurser, där billig olja och extraherande av dito råvaror i framförallt andra länder varit nyckeln till vårt moderna liv. Nu är vi vid vägs ände, smärtsamt påmint genom att några före detta “fattiga” länder nu håller på att gå om oss i både privat konsumtion och därpå följande miljöförstöring. Plötsligt inser väldigt många att detta helt enkelt inte kan hålla…

De bärande idéerna i vår nuvarande neoliberala världsekonomi, att “de andra kommer ikapp oss” och att “miljöförstöringen kommer att frånkopplas ökad välfärd” visar sig vara inget annat än teorier. Visa mig ett enda exempel där ökad BNP är helt frikopplat från ökad energianvändning och ökad råvaruanvändning. Eller där detta hänt utan den billiga oljan som motor…
Nej, dessa exempel finns bara i teorin och eftersom vi nu lever på en finit jord, där resurserna är ändliga, oavsett återvinningsgrad, innebär det att ständig tillväxt inte fungerar. Givetvis måste de fattigaste länderna få ha en tillväxt som gör att de kan tillgodose basalbehoven, men vi andra måste inse att vi inte kan fortsätta på det inslagna spåret… Att det är svårt att smälta för den framväxande skaran Homo Sapiens Consumus är helt ovidkommande, det påverkar inte slutresultatet…

Som bakgrund för dessa påståenden kan man ta ett antal artiklar och uppsatser av t ex Alf Hornborg eller andra människor som sysslar med tvärvetenskapliga analyser av global miljörättvisa, men jag drar istället punkterna i The Copenhagen Diagnosis. Det är ett gäng etablerade klimatforskare som uppdaterat IPCC:s senaste rapport inför Köpenhamnsmötet i december. Det visar på ett bra sätt hur väl vi lyckats med nuvarande doktrin. En doktrin som satsade hundrafalt eller rent av tusenfalt mer pengar på att åtgärda finanskrisen än klimatkrisen… Jag säger som Monthy Python: “Say no moooore!…”

Ökande växthusgasutsläpp:
40 % högre 2008 än 1990 års nivå. Gör vi det omöjliga; stannar vid dagens nivåer och sedan når nollutsläpp år 2030, är risken 25 % att vi går förbi 2°C-strecket… Det vill säga, den är betydligt större eftersom vi inte tycks kunna stanna…

Globala temperaturer visar på mänsklig påverkan:
Ökningen ligger på 0,19° per decennium, helt i linje med de modeller som finns till hands. Uppvärmningen har fortsatt även de senaste tio åren trots att solaktiviteterna har haft en kylande effekt.

Accelererande avsmältning av glaciärer och istäcken:
Både Grönland och Arktis förlorar ismassa i en accelererande takt.

Hastig minskning av den arktiska havsisen:
Sommarisens utbredning i Arktis har minskat långt förbi det förväntade. Under åren 2007-2009 var minskningen ungefär 40 % kraftigare än IPCC AR4s klimatmodeller.

Havsnivåerna stiger snabbare än beräknat:
Havsnivån stiger med 3,4 mm per år, 80 % över IPCC:s beräkning. Ökningen ligger helt i linje med en dubblering av tillskottet från smältande glaciärer och Grönlands och Västantarktis istäcken.

Framtida havsnivåer:
År 2100 är det troligt att havsnivån har stigit till den dubbla jämfört med tidigare beräkningar gjorda av Working Group 1/IPCC AR4. Fortsätter utsläppen som idag kan de mycket väl gå över 1 meter; den övre osäkerhetsnivån pekar på uppskattningsvis 2 meter. Havsnivåerna kommer att stiga i flera århundraden efter en stabilisering av temperaturerna, varför flera meters högre nivåer är att förvänta för de kommande århundradena.

Oåterkalleliga konsekvenser om inget görs nu:
Ett flertal mycket känsliga element för klimatet som exempelvis Amazonas regnskogar och istäcken på land tvingas mot plötsliga och irreversibla förändringar om vi fortsätter med utsläppen i nuvarande takt under detta århundrade. Risken för tröskeleffekter ökar kraftigt med nuvarande klimatförändringar. Att vänta på mer vetenskapliga bevis för dessa fenomen innebär att vi riskerar att passera flera sådana trösklar innan de är upptäckta.

Vändpunkten måste komma snart:
Om vi ska stanna vid max 2° uppvärmning jämfört förindustriell nivå, bör maximal utsläppsnivå inträffa senast mellan 2015 och 2020 och sedan mycket snabbt gå ned till nära noll. För att stabilisera klimatet måste genomsnittsutsläppen per person och år ligga under ett ton senast år 2050. Det är 80-95 % under dagens utsläppsnivåer i utvecklade länder.

Jaha, vad ska vi göra då?

Personligen:
Fundera på om du inte ska handla lite färre julklappar i år. Dels snurrar hjulen långsammare, vilket är bra för klimatet, dels tvingar du inte på folk onödig konsumtion… Köp julklappar som räcker länge och som är så klimatsmarta som möjligt.
Ring eller e-posta dina politiker och begär att de gör något nu! Byt till vindkraft hos din elleverantör. Åk mer kollektivt, flyg inte på semestern, prova tågcharter som kommer mer och mer. Ät mer vegetabilier, ät klimatsmart kött, vilket innebär kött från gräsätande lokalt producerade djur eller vilt. Fundera om du inte kan cykla mer än du gör idag, eller samåk om avståndet är för stort och kollektivlösningarna för dåliga. Byt till lågenergilampor, prova gärna de nya LED-lamporna. Om du går förbi shoppingcentra och anfalls av köplust, ta ett djupt andetag och fundera om du inte kan låna eller köpa begagnat istället. Får du plötsligt för mycket pengar över på grund av den minskade konsumtionen kan du kanske gå ner i arbetstid och därmed få mer fritid. Samtidigt bidrar du till att fler får arbete.

Tillsammans:
Gå med i någon lokal klimatarbetande förening eller grupp. Transition Towns är ett hoppingivande och lustfyllt projekt som sprider sig mer och mer, Naturskyddsföreningen har ett Klimatnätverk som du kan engagera dig i, Greenpeace behöver kanske hjälp med kolskyffling utanför regeringskansliet för att provocera fram lite mer effektiva politiker… Åk till Köpenhamn och visa världens samlade politiker och ledare att vi är många som vill åt rätt håll. Annars är risken att bara kvacksalvarna får sin röst hörd…

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Eller varför inte på Intressant.se…?

oktober 9, 2009

Dags att byta riktning

Arktis smälter…
Köpenhamnsmötet verkar bli en flopp redan innan det startat, Obama har inte mandat från senaten att skriva på något, skeptikerlobbyn under Bush kan skörda segrar trots att Bush själv nu är historia…

Med nuvarande takt på temperaturhöjning och en alldeles för liten minskning på utsläppen av växthusgaser närmar sig ett skrämmande scenario…

Vi kommer inte att kunna hålla oss inom 2-gradersmålet, vilket innebär följande:

Risken för att konsekvenserna av denna höjning ska drabba jorden på ett icke reversibelt sätt och därmed helt slå ut livsbetingelserna på grund av återkopplingsmekanismer är ungefär 1 på 4.

Om det var ok att flyga (vilket det inte är!); hur många skulle vilja sätta sig i ett flygplan om de visste att vart fjärde garanterat störtar till marken?

Det är den risken vi nu tar när USA och andra länder konsekvent vägrar att göra något åt det hela; när svenska politiker istället för att se den verkliga bilden står och bjäbbar om att bygga minikraftverk i våra nationalälvar eller bygga ut kärnkraften; allt för att kunna behålla en livsstil som är bevisat ohållbar.

Om det fanns (vilket man kan fråga sig) en grund för att andra människor på vår jord absolut ska ha det “lika bra” som vi, det vill säga fritt kunna förbruka många gånger mer av energi och råvaror än vad jorden tål, då skulle vi behöva flera jordklot till. Idag behövs “bara” ett och ett halvt klot…

Varför ska vi trycka på andra människor vår kultur, om de på egen hand kan upprätthålla matproduktion och andra basala behov som skolor, sjukvård och social säkerhet? De länder som inte kan visa detta är allt som oftast de länder som vi själva utnyttjat under århundraden med extrahering av råvaror för vår egen produktion och vårt eget välstånd.

Ska vi ro iland detta med klimatet är det nog dags att skippa de tekniska snabbfixarna, lyfta ögonen från naveln och se att det finna andra sätt att leva goda liv på…

Jordens ursprungsbefokningar har en ram som de kallar “seven generations”, det vill säga, de tar inga beslut som de ser kan påverka förutsättningarna negativt inom sju generationer framåt i tiden. Vi kan inte ens garantera vår egen generation…

Dessa människor härbärgerar inom sina traditionella områden också 99 procent av den genetiska mångfalden; det finns en stark koppling mellan kulturell mångfald och biologisk mångfald… Samtidigt utrotar vår livsstil både arter och ekosystem i en omfattning och takt som det inte finns några tidigare exempel på…

Vi behöver inte bli slädhundsförare eller återgå till jägar- och samlarsamhällen igen, om någon vill tro att det är det jag menar. Men vi behöver återupprätta lokalsamhället på alla plan; ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Vårt olje- och transportberoende samhälle måste ses i ett perspektiv av historisk parentes, några andra lösningar finns inte.

Oljan “kostar” en energiekvivalent att ta upp ur jorden och så energität är den att vi får hundra gånger tillbaka! Den bästa av förnyelsebara alternativ ger bara en faktor ett på tio tillbaka, och de flesta sämre än så. Var och en kan räkna ut vad detta betyder för priserna där transporter och stora maskiner är grunden för ekonomin. Det vill säga hela vårt moderna samhälle…

Och egentligen är det ju en akademisk fråga om vi ska fasa bort oljan för att den tar död på oss via klimatförändringarna eller om vi ska inse att den är på väg att ta slut…

Leonardo Di Caprio har gjort en bra film om detta…

Det blev mycket negativt känner jag, men inte bara. Det finns massor av människor i alla delar av världen som inser detta och mycket mer, som arbetar oförtrutet åt rätt håll. Jag är övertygad om att det även bland politiker och allmänhet finns både tröskeleffekter och återkopplingsmekanismer mentalt, vilket kommer att ge oss snabba och bra beslut framöver. Vi får bara hoppas att dessa tröskeleffekter inträffar före de klimatologiska…

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Greenpeace investigates Arctic climate change - Frida Bengtsson from Greenpeace in Nordic on Vimeo.

september 30, 2009

Fem vägval?

IVA, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, har gett ut en rapport om de fem vägval vi har att ta för att få mest klimatnytta på energiområdet.

Först en liten påminnelse om att detta inte är objektiv forskning, då IVA “främjar tekniska och ekonomiska vetenskaper samt näringslivets utveckling”. Det vill säga teknik och ekonomi är de ledande vetenskaperna man sysslar med, inte ekologi eller klimatforskning. Termen “ekonomi” måste förstås inom ramen för nuvarande marknadsparadigm, vilket innebär att kopplingen tillväxt och ekologiska konsekvenser inte ses som ett problem, utan tvärtom; tillväxt anses vara ett fundament för att uppnå ekologisk hållbarhet. Tyvärr för de som förespråkar denna teori, finns det inga exempel på att detta sker i verkligheten utanför de väldigt förenklade ekonomiska modellerna. Den “decoupling”-effekt som företrädarna för nyliberal ekonomi använder som huvudargument (ökad tillväxt ska till slut koppla loss de ekologiska effekterna, jämför tesen om “tjänstemannasamhället”) kan inte påvisas med säkerhet i något enda fall i modern tid. Snarare tvärtom…

Dessutom består styrgruppen för rapporten av näringslivsföreträdare och två av dessa från kraftbolagsindustrin, vilket givetvis gör att rapporten ska ses som en partsinlaga och inte på något vis som en objektiv vetenskapsrapport.

Därmed inte sagt att den bara innehåller felaktigheter, men man bör veta detta för att kunna värdera den på rätt sätt.

Inledningsvis konstaterar man att Sverige behöver säker energiförsörjning med konkurrenskraftiga villkor för näringslivet - samtidigt som utsläppen av växthusgaser ska minska. En rimlig begäran om man är företrädare för näringslivet, men fungerar detta i verkligheten?

Vi går igenom deras fem punkter:
1. Prioritera energieffektivisering.
Sverige kan spara 15 TWh genom energieffektiviseringar med nuvarande styrmedel sägs det och med det verkar man vara nöjd. Det är en tråkig slutsats att stanna vid, eftersom detta skulle innebära endast en knapp 4 procentig effektivisering om man menar det totala energibehovet, och en 10 procentig om man menar elsektorn. Den verkliga potentialen, beskriven i doktorsavhandling av Louise Trygg, Linköping, pekar snarare på mellan 30-50 procentiga potentialer med nuvarande teknik. Frågan är varför man inte nämner detta?

2. Satsa på de åtgärder som ger mest klimatnytta
Här pratas om att vindkraft blir för dyr för konsumenterna. Och man pratar också om kostnadseffektivitet. Men hur ska det sparas elenergi om den hela tiden ska vara så billig som möjligt? Det finns ingen vetenskaplig rapport vad jag vet som kan koppla minskad användning av något som är billigt och behövs. Tvärtom innebär billiga energipriser ett fortsatt slöseri med energi. Att energieffektivisera med antagandet att låga priser alltid ska vara prioriterat är att binda ris till egen rygg. Att låga priser hänger intimt ihop med ökad konsumtion visar till exempel kärnkraftsutbyggnaden i Sverige, elkonsumtionen rusade i höjden inte för att det behövdes utan för att det fanns billig energi tillgängligt.

3. Satsa på eldrivna bilar
Bra, det behövs, eftersom vår import av olja från Danmark och Norge måste ersättas snarast, då dessa länder inte längre kan exportera någon olja inom kort tid, allt enligt forskarna av ämnet. Oil peak är här, vi behöver inse det nu och snabbt börja ställa om. Men hur fick man fram siffran 20 procent minskat koldioxidutsläpp? Väldigt pessimistiskt och knappast förankrat i vad som verkligen behövs och vad som måste göras, men hänvisning till föregående rader om oljeproduktionens minskning.

4. Fortsätt att utnyttja kärnkraften
Inget oväntat av näringslivsföreträdare som ensidigt ser på ekonomi i ett kort perspektiv och utan tanke på vare sig framtida kostnader eller miljömässiga konsekvenser. Nog om detta.

5. Förbered för ett varmare klimat
Också bra att man observerat klimatfrågan, men tråkigt att man inte tar den på det allvar som behövs i föregående punkter.

Sammanfattning:
Hade IVA tagit klimathotet och oljeslutet på allvar, borde man kommit fram till andra slutsatser. Men det förutsätter en del andra tankeförutsättningar som inte finns idag, så vad kan man vänta sig?

Oljetoppen innebär förutom att oljan tar slut i en framtid något mycket allvarligare i vår nära framtid. Priserna på oljan kommer att stiga dramatiskt det närmaste decenniet och IEAs chefsekonom (Internationell Energy Agency, OECDs grupp som har till uppgift att övervaka reserver och konsumtion av olja globalt) gav så sent som för några veckor ut en rapport där han pekar på att det är allvarligt att världens regeringar och statschefer är så omedvetna om den “oil peak” som nu förväntas inträffa mer än ett decennium tidigare än tidigare prognoser. Den hotar att helt slå sönder den ekonomiska uppgång som förväntas efter nuvarande finanskris, dvs i nästa konjunkturuppgång. Inte om x antal cykler, utan nu! Säger alltså chefsekonomen, inte jag…

Vad innebär det för vårt moderna samhälle som helt och hållet vilar på oljan för transporter men också för massor av produkter? Tänk då också på att oljans energitäthet gör att förhållandet mellan vad det kostar (energimässigt) att ta upp den ur jorden och vad man får ut av den är 1 på 100. De absolut bästa alternativa energislagen har ett förhållande på 1 till 10. Det innebär att kostnader för all form av industri där transporter och extrahering av råvaror (som idag sker med oljeberoende maskiner) kommer att rusa i höjden på ett sätt som definitivt kommer att få världsmarknaden att stagnera.

Var finns den analysen? Ingenstans…

Klimathotet är nu på en sådan nivå forskningsmässigt att de mål som man refererar till är fullständigt orimligt låga för att ens ha en chans att stabilisera klimatet på nivåer om är säkra. CCS som beskrivs (Carbon Capture and Storage) är till exempel en teknik som när den väl kommer att fungera är minst två, kanske tre decennier för sent. Vi måste fasa BORT kolkraften, inget annat duger. Nu!

Energieffektiviseringar måste genomföras i en skala som minst ligger på vad forskarna säger är möjligt; målet framöver ännu mer. Det vill säga 30-50 procent nu, inte 3-10 procent som IVA föreslår som en rimlig nivå.

Att bygga ut vattenkraften i ett land som har de mest exploaterade vattendragen i världen och därmed tillhörande ekologiska katastrofer i samma vatten, är ingen lösning, utan visar bara hur lättvindigt man tar hela problemkomplexet.

Minns också att alla försök att lösa våra gemensamma problem på jorden är naturmässigt lagbundna att misslyckas om inte ekonomerna kan bevisa att en tillväxt helt kan frikopplas från någon som helst ökning av energi och/eller råvaruuttag. Med nuvarande konsumtion av energi och råvaror uppskalad till globalt jämlik konsumtion, dvs Kina, Indien och alla de andra ska ha samma mönster som oss, behövs inte tre globar, utan snarare kanske fem eller tio…

Tron på tekniken som lösning är en dröm baserad på de senaste hundra årens utveckling i Nord. Det man missar i den trenden är två fundamentala saker:

1. Vår utveckling har skett på bekostnad av andras resurser, energi- och råvarumässigt, inte som en konsekvens utan som en förutsättning för vårt välstånd. Utan denna tingens ordning de senaste århundradena hade vi inte varit där vi är idag, vårt “moderna” samhälle.

2. Utan oljan hade vi inte sett ens tiondelar av vårt ekonomiska välstånd idag. Det finns inget som ersätter oljan i form av energitäthet och ekonomi, utan oljan hade vi inte varit på ens hundradelar av den teknologiska utvecklingskurva vi idag är. Och oljan är på upphällning…
Vi kommer inte att kunna ersätta den i en kontext av vårt nuvarande system. Alltså är förhoppningarna om teknikfixar helt grundlösa och fullständigt orimliga.

Jaha, så vad gör vi då?

Ja, först har marknadsekonomer sin hemläxa, att visa att ekonomisk tillväxt helt kan frikopplas (säger helt!) från ökad energianvändning och råvaruanvändning. Inte i jämförande tal, vilket man framför idag, utan i absoluta tal. Världen är ändlig, därför måste ansatserna för en hållbar utveckling beakta detta. Då duger inte en minskad energianvändning som äts upp av ökad tillväxt.

Resten kan vi ta sedan, men vi lär få vänta på resultaten från nyliberala ekonomer… :-) De kan nämligen inte visa denna frikoppling mellan ökad tillväxt och minskad energiåtgång, inte någonstans…

Men ni har säkert hört talas om Transition Towns? Bra början att nysta i när man inser läget…

Mer om debatten kan du hitta på intressant.se. Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

september 1, 2009

Reglerbehov?

Matthias Rapp på Svensk Vindenergi, säger ifrån om reglerbehovet i vindkraftsdebatten, äntligen! Det är efter debattartiklar av Björn Gillberg nyligen och från Naturskyddsföreningen, Sportfiskarna och Älvräddarna tidigare i somras.

Det är bra att Svensk Vindenergi tar detta steg, men tråkigt att man sätter gränsen vid storskalig vattenkraft. Självklart ska inte heller småskalig, miljöförstörande vattenkraft byggas ut, det självklara är att ta bort elcertifikaten från både stor- och småskalig vattenkraft.

I kommentarerna och i samtal per telefon ser jag att motståndet mot vindkraft i Sverige ökar. Det beror inte på att folk i allmänhet inte vill ta ansvar för klimatarbetet (jag bortser från de enstaka klimatskeptiker som av den anledningen inte vill bygga ut vindkraften), utan beror på att man i ivern att äntligen få en energikälla som kan godtas släpper lös marknaden på ett grönbete som tyvärr redan visats ge skador.

Exemplen är många. Vindkraft i gammelskog, på skyddsvärda fjälltoppar och i kustområden med känsligt fågelliv. Kunde inte politikerna någon gång våga ta ansvar fullt ut och omrama vindkraften med mer rigorösa lagar och regler?

Nu hotas denna värdefulla resurs att utmålas som miljöovänlig den med på grund av detta.

Vindkraft är bra och vi ska exportera det överskott som vi producerar, detta för att hjälpa till med det globala klimatarbetet. Men det ska inte ske på bekostnad av biologisk mångfald och förstörda naturresurser nationellt. Och det måste ske med en reviderad utsläppshandel som verkligen ger effekt, inte dagens dysfunktionella system som bara gynnar handlarna…

Målen om en levande miljö och klimatarbetet går att kombinera, motsättningarna mellan dessa är bara påhittade av kraftindustrin som först och främst och i alla led tänker på maximerad vinst. Detta i kombination med politiker som inte vågar sätta ned foten i miljölagstiftningen bäddar för nya kontroverser och mer motstånd mot en annars bra energikälla.

Mer om debatten kan du hitta på intressant.se.
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

augusti 24, 2009

Småskalig vattenkraft…

I ett följebrev till en broschyr från Svensk Vattenkraftförening meddelar ordförande Lars Rosén att den småskaliga vattenkraften:
Ger ett betydande bidrag till att uppnå Sveriges klimatmål
Bidrar till en levande landsbygd
Är nödvändig för att skapa balans/reglerkraft för ny vindkraft
Är en av de mest miljövänliga energikällorna för elproduktion
Att 4 000 människor är beroende av den småskaliga vattenkraften, framförallt i glesbygd
Att en utbyggnad på 2,7 TWh skulle ge ett betydande bidrag till energiomställningen
Att varje producerad kWh från vattenkraft ersätter en koleldad kWh och därmed motsvarar en årlig utsläppsminskning på ca 5 miljoner ton koldioxid

Vi tar det i tur och ordning:
Nej, småskalig vattenkraft kommer aldrig att ge ett betydande bidrag för klimatmålen. Totalt gör vi av med ca 404 TWh (Energimyndigheten, http://www.scb.se/statistik/EN/EN0202/2006I01/EN0202_2006I01_SM_EN20SM0804.pdf)
Vi nettoimporterade 1,3 TWh el 2007, 2008 nettoexporterade vi ungefär lika mycket.
Naturskyddsföreningen likväl som IPCC ser energieffektiviseringar som en av de mest viktiga delarna för att uppnå en hållbar planet. I ett läge där dessutom både enskilda stora aktörer, Vattenfall AB, likväl som Energimyndigheten förutser enormt stora överskott i den inhemska elproduktionen (25 TWh i Norden år 2015, 30 TWh i Sverige år 2030), finns det ingen anledning att öka produktionen från en energikälla som allt som oftast ödelägger biologin i de vattendrag där den förläggs. 2,7 TWh till ett system som redan generar överskott, på en total energiomslutning på drygt 400 TWh kan aldrig, säger aldrig kallas ”betydande”.

Småskalig vattenkraft bidrar inte till levande landsbygder, om man inte drar gränsen väldigt snävt vid ägarna till kraftverken. Den utarmar biologisk mångfald där den placeras, biologisk mångfald som i sig åtminstone på papperet är skyddad enligt Riokonvention och Miljöbalk, men som ofta kommer i andra hand i våra så kallade miljödomstolar. Denna biologiska mångfald kan dessutom ge basen för hållbara näringar som exempelvis fisketurism. Undersökningar visar på enorma potentialer i dessa näringar som inte tär på resursen, till skillnad från vattenkraften.
Den är dessutom inte nödvändig för att skapa balans/reglerkraft för vindkraften, se tidigare inlägg här och debattartikel här.
Alternativa sätt att reglera vindkraften finns och dessa måste användas om inte vindkraften ska råka ut för samma stämpel av miljöovänlighet som vattenkraften.

Vattenkraft, stor- eller småskalig är inte miljövänlig i annat än att den är hyfsat koldioxidfri. Att förenkla miljödebatten till att endast omfamna klimatfrågan som varandes en teknisk blunder och inte ett långvarigt misshushållande av resurser visar inte prov på några större förmågor till riktiga slutsatser. Lars och Vattenkraftföreningen har rätt om man jämför med kärnkraft och kolkraft, men allt är ju förstås relativt som Einstein sa…

4 000 människors beroende av vattenkraften är intressant, knappast heltid för man förmoda?

Återigen, 2,7 TWh ger inte ett betydande bidrag till energiomställningen. Vi har ett överskott, det ökar och ”bidraget” måste nog enbart ses som en pekuniär historia med ägarna av kraftverken som vinnare. En förutsättning för detta är de elcertifikat som småskalig vattenkraft upp till 1,5 MW får idag. Utan den, och det är något man måste arbeta för ska tas bort, skulle det inte vara ekonomiskt relevant med ny småskalig vattenkraft. I en debattartikel visar två nationalekonomer och en naturresursekonom på att utsläppsrättssystemet är dysfunktionellt i avseende på klimatfrågan. Eftersom någon annan får rätten att släppa ut samma mängd koldioxid som vi avsäger oss i och med export av förnyelsebar energi till Europa är det ett nollsummespel med noll inverkan på minskade växthusgaser. För att det ska fungera måste utsläppsrätterna minska till färre än vad marknaden behöver för att därigenom tvinga fram energieffektiviseringar…

Sammanfattat kan man säga att Svensk Vattenkraftförening med sin icke miljövänliga energi slår ett slag för medlemmarnas ekonomiska intressen och inget annat. Inget fel i det, alla måste förtjäna sitt uppehälle, men man bör göra det utan att förstöra miljön.
Anser jag i alla fall.

Mer om vattenkraft kan du säker hitta på intressant.se

augusti 21, 2009

Lönsamhet går fortfarande före överlevnad…

I en artikel i DN skriver några forskare att höghastighetståg inte är lönsamma. De har gjort en analys av Götalandsbanan och tagit med olika kostnader för vad koldioxidminskning kan tänkas kosta.
Säkert inget fel i deras analys, den är säkert gjord så som de ska göras. Men…
ett fel finns och det är att man diskuterar som om det fanns alternativ. Som om fortfarande den ekonomiska lönsamheten skulle vara överordnad förutsättningen för att den kan existera, nämligen en beboelig planet.

Detta är ett resonemang som går igen i alla politiska klimatdiskussioner, man snuttifierar och tittar på “sin” enskilda sektor, använder standardmetoder för ekonomisk analys och struntar i att OM vi fortsätter som idag, så går det åt pipsvängen!

Dessutom, som parentes, de skriver också att om man skulle göra dessa banor lönsamma skulle koldioxidkostnaden motsvara ett bensinpris på 30:/litern.
Det är fortfarande 15:-/liter under det pris som Lester R. Brown i boken Plan B 3.0 stipulerar som ett realistiskt pris om fossilbränslefordon ska betala vad det egentligen kostar miljön…

Bygg mer järnväg, se till att bilism blir så dyrt i städer att det blir orealistiskt som alternativ, se till att kompensera landsbygden tills vi får bilar som drivs av el.

Då kommer också järnvägar att bli “lönsamma” med vanliga ekonomiska metoder för analys…

Mer om detta kan du hitta på intressant.se

juni 20, 2009

Elfordon kommer…

Med stor glädje men inte förvåning ser jag att Elforsk och Kairos Future har gjort en undersökning som visar att tre av fyra svenskar absolut är intresserade av att köpa en elbil och ännu fler är intresserade av laddhybrider.

Det tyder på en ökad förståelse av klimatproblemen och även kanske en ökad acceptans för att räckvid och toppfart måste underordnas om vi ska komma ur fossilbränsleberoendet. Att det sedan råkar vara McDonalds som gör en reklamkupp och sätter upp elladdstation utanför får man väl tycka vad man vill om. Bra initiativ tycker jag, även om det rimmar klimatilla med en boostad köttkonsumtion samtidigt som att bilen laddas…

Det är i alla fall ett steg på rätt väg. Nästa steg måste hursomhelst bli en ökad kollektivtrafik, privatbilism i städer får vi nog i ett hundraårsperspektiv se som en parentes i utvecklingen. Däremot tror jag att just elbilar eller elfordon överhuvudtaget kan vara lösningen för glesbygden, där vindkraft i form av gårdsverk eller bykollektiv kan stå för “bränslet”.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Eller läs på intressant.se

maj 29, 2009

El produceras alltid, även när det inte blåser…

Lars Holmgård, särskild utredare i Miljöprocessutredningen, Peter Ardö och Annika Sandersnäs Heijman, sekreterare i utredningen uttalar sig idag i Miljöaktuellt.

Jag vet inte vad de har för utbildning, men att de inte är biologer, energiforskare eller klimatvetenskapsmän är uppenbart. Lika uppenbart är att de inte på något vis har haft möjlighet eller kunskap nog att efterforska uppgifter från de som utövar dessa discipliner. Däremot har de försökt (?) ta in kunskap om ämnen som berör dessa områden, eftersom de gör uttalanden om klimatförändringar och miljöpåverkan på lokala och globala plan.

Så var ifrån har de hämtat dessa “kunskaper”? Ja, vi vet ju att de har haft sakkunniga experter från bland annat Naturskyddsföreningen, Sportfiskarna och Älvräddarnas Samorganisation med i utredningen, men uppenbarligen baserar de inte sin analys av Sveriges energibehov eller biologiska konsekvenser av vattenkraft på deras kunskaper…

Troligen, att döma av artikeln, har de lyssnat och lärt av Svensk Energi, kraftindustrins medlemsförening, en förening med medlemsnytta som syfte. Och vad är medlemsnytta i detta fall? Ja, att tjäna pengar åt bolagens ägare förstås. Inget ont i det, så fungerar alla företag, men det märkliga är att utredare tillsatta av regeringen så ensidigt lyssnar på klimat- och miljöargumenten från en industri som utmärker sig framförallt genom sin brist på miljöhänsyn. Några av medlemmarna i Svensk Energi tillhör gräddan av EU:s värsta koldioxidutsläppare, ett faktum som dessa medlemmar på ett beundransvärt sett lyckas vända i sin marknadsföring till att låta påskina att de arbetar för klimatet…

Det trion ovan borde läst är bland annat denna rapport, där Vattenfall AB själva förutspår ett överskott på hela 25 TWh i det nordiska systemet redan år 2015 (punkt 5). Eller denna rapport från Energimyndigheten som visar samma siffror, men då enbart i Sverige år 2030. Idag har vi försumbart med vindkraft, ändå hade vi ett överskott förra året på ungefär 1 TWh. Om vi nu bygger ut vindkraften till 30 TWh innebär det att den ska läggas till den befintliga produktionen. Vattenkraften står för drygt 66 TWh och kommer fortsatt att göra det. Bioenergi kommer att öka rejält och kärnkraften ska ju som bekant vara kvar. Konsumtionsökningen blir blygsam enligt Energimyndigheten. Och enligt IPCC, FN:s klimatpanel och andra riktiga experter på klimatfrågorna, är energieffektiviseringar det viktigaste vapnet mot klimatförändringarna, så vi ska spara el, inte öka förbrukningen…
Så var tar de där 30 TWh vindkraft vägen? Är det någon mystisk energisystemets Loe Labero inblandad? Hokus pokus och där försvann 30 TWh!

Förstås inte, det är bara kraftindustrin som i varje ögonblick vill sälja så mycket el som möjligt. För alla vet nämligen att vår konsumtion av el om några år är lägre än vår produktion, alltså finns det el även när det inte blåser. Det de ansvariga för miljöprocessutredningen gör sig skyldiga till i artikeln i Miljöaktuellt är inget annat än samma vulgärpropaganda som Fortum och Svensk Energi just nu sysslar med. Den är omogen och dum och värst är nog att man tror att vanligt folk inte kan räkna eller läsa rapporter.

Men vad har deras bristande kunskaper i biologi att göra med detta? Jo, följande:

I Sverige har vi en lagstiftning (den som de skulle utreda nämligen) vid namn Miljöbalken. Så trots att man är särskilt utsedd att utreda den har man inte begripit vad den handlar om! Den grundar sig som all modern miljölagstiftning på Riokonventionen, den om biologisk mångfald.

Jaha, och?

Jo, kära Lars, Peter och Annika, läs gärna följande från Naturvårdsverkets hemsida:

“Ett av de största globala problemen är den ökande förlusten av arter, naturtyper och ekosystem — biologisk mångfald. Våra liv blir fattigare, både ekonomiskt och själsligt, utan denna mångfald.Vi är helt och hållet beroende av biologiska resurser och ekosystemens tjänster. Biologisk mångfald, eller biodiversitet, är livet på jorden i sin helhet och i alla dess former. Begreppet används ofta för att betona värdet av variationsrikedom hos det levande.”

Och vad är klimathotet om inte ett biotophot? Det är fråga om kuster som kan översvämmas, regnskogar som riskerar att brinna upp och glaciärer och polarområden som hotar att försvinna tillsammans med de djurarter som finns där. Det vill säga biotoper hotas! Och det vill ni möta genom att förstöra biotoper här i Sverige! Jag hoppas ni inser att det är kontraproduktivt och ganska så avslöjande om era kunskaper i dessa frågor. Speciellt tråkig är er inställning när man inser att det absolut inte behövs, inte ens ur reglersynpunkt eller energibehovssynpunkt!

Vi har el i överskott redan, ett överskott som med största sannolikhet kommer att öka. Och det ska vi självklart exportera till länder som inte har samma möjligheter till förnybar energi som vi i Sverige.
MEN INTE PÅ BEKOSTNAD av att vi måste bygga ut den miljöovänliga vattenkraften! Sälja överskott, ja! Sälja så mycket att vi måste bygga ut vattenkraften, NEJ! Gränsen går just där Miljöbalken och Riokonventionen sätter stopp, där vi når gränsen för ett hållbart utnyttjande av resursen. Dit men inte längre och detta borde ni kunna inse efter ett par års utredande av denna lag… Och ni borde också förstå och känna till att det är just den typen av biologiskt hållbart gränsöverskridande som orsakat den miljö/klimatkris vi nu befinner oss i!
Tvärtom innebär detta överskott av elenergi att vi nu faktiskt, utan att hota några klimat- eller energimål, kan restaurera samtliga vattendrag efter vattenkraftens härjningar som pågått storskaligt från 20- och 40-talet och framåt. Vi kommer ändå att ha ett överskott att sälja av…

Dessutom finns andra sätt att reglera vindkraften, t ex genom effektstyrning hos konsumenter och genom batterikapaciteten i de kommande elbilarna, något som Svenska Kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg själv verifierat här på bloggen i ett tidigare inlägg.

Så varför detta utspel i Miljöaktuellt…?

Ni som läser får själva avgöra… för det som de påstår är inte sant och det finns inga rapporter som stöder det som de säger. SvK gav ut en rapport 2008, men i den står det ingenstans att vi måste bygga ut vattenkraften eller att vindkraften ska ersättas som baskraft när det inte blåser. Dessutom, hur ofta är det vindstilla i hela Sverige samtidigt? Jag vågar nog satsa en rejäl slant i en vadhållning på att SMHI skulle säga “Aldrig!”. Och visst är väl det en fånig argumentation av mig, men det fånigaste är att regeringsutsedda utredare använder den argumentationstekniken själva… “Vad ska ersätta vindkraften när det inte blåser?” Jojjo…!

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,
Eller läs på intressant.se

maj 23, 2009

Dålig säkerhet på Oskarshamnsverket

Om man kombinerar detta med detta så tycker jag att man kan komma fram till detta

Speciellt när man inser att vi måste bryta det ständigt ökande energibehovet för att klara klimatkrisen…

Fast det är klart; vi måste ju tänka på tillväxten också, hur skulle det se ut om inte alla i världen fick åka i varsin bil? Eller äta mikromat? Eller helgshoppa i London?

Tänkte inte på det, vi får väl bygga ut då, det löser sig säkert på något vis, vi som lever nu behöver ju inte bry oss i alla fall, uranet ska ju räcka i åtminstone kanske 40 år till…

Och det lär ju inte bli någon uranbrytning precis där jag bor, så skit samma…

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Eller titta in på intressant.se.

maj 14, 2009

Statoil och stora företags miljöarbete…

Här en liten konversation med en representant för Svenska Statoil AB. Ett bra exempel på hur stora organisationers moral med 100 % alltid blir den enskilde anställdes moral. Och eftersom Statoil har som uppdrag att generera vinst inom sin nisch och INGET ANNAT, blir det så här tokigt…

Vem sa att marknaden fixar miljöproblemen? Lustigkurre där… :-)

Det hela handlar om Statoils planer på utvinning av mer olja ur oljesand, här på Greenpeaces hemsida kan du läsa mer om detta gigantiska miljöskämt! Om det inte vore för att de menar allvar, Statoil…

Hej

Tack för ditt mail

Jag har fått i uppdrag att svara dig.

I Sverige är Statoil främst ett drivmedelsbolag. Oljesandsprojektet i Kanada drivs av StatoilHydrokoncernen, de är också mest lämpade att svara på frågor om projektet. Mer information finns på koncernens hemsida www.statoilhydro.com

StatoilHydro koncernen jobbar idag med de två största utmaningarna som världen står inför, å ena sidan det ökade globala behovet av energi och å andra sidan klimatfrågan. Båda utmaningarna är mycket krävande var för sig, men det är trots allt lättare att svara på en av dem om man utesluter den andra. Men för världen finns idag inget acceptabelt alternativ för att lösa båda utmaningarna.

StatoilHydros strategi är att vara ett brett energibolag, ett bolag som både utvinner olja och gas på ett alltmer miljöanpassat sätt och som satsar på nya och förnybara energikällor.

Även om StatoilHydro och andra med oss har en vilja att satsa på förnybar energi kommer världen under överskådlig framtid att vara beroende av energi från olja och gas. Men många av de resurser som är lättast tillgängliga och enklast att utvinna har redan förbrukats eller är i produktion.

Statoilhydrokoncernen har inte vid någon tidpunkt nedjusterat sina ambitioner när det gäller CO2-hanteringen i Kanada, på samma sätt som koncernen inte har förpliktat sig att välja CO2 deponering och lagring (CCS=Carbon Capture Storage) som den enda möjliga lösningen. Koncernen deltar i flera projekt för att få fram en fullskalig lösning för CO2 deponering och lagring i Alberta i Kanada. Det är ett långsiktigt arbete och inte något som sker över natten.

StatoilHydros internationella satsning handlar om vindkraft offshore, om oljesand i Kanada, om enorma resurser av gas på Shtokman och i Aserbajdsjan och i Mexicogolfen, om utvinning av okonventionell gas och om mycket, mycket mer. Vi menar att en bred ansats och höga miljöambitioner är rätt strategi.

Den pågående debatten om oljesand handlar inte om den skall utnyttjas eller ej. Frågeställningen är om klimatutmaningarna blir större för att StatoilHydro deltar eller om det tvärt emot är så att vi kan bidra till att utvinningen kan ske på allt bättre sätt.

StatoilHydro menar att det är fel att dra sig ur oljesand. Det löser varken klimatfrågan eller det ökade globala behovet av energi.

Med vänlig hälsning
Katarina Arenhage
Ledningsassistent
Svenska Statoil AB

Tack för svar Katarina
Och det är här, i slutet av ditt svar som det blir fel.

Två saker:
1. Ni använder samma retorik som Vattenfall AB med sin kolkraft och försvarar er med att “om inte vi gör det, gör någon annan det”. Med den moralen eller inställningen kan man rättfärdiga bankrån också. “Rånar inte jag banken så kan man ge sig fasen på att någon annan gör det…”. Problemet är att någon överhuvudtaget gör det och där kan stora företag som Statoil, eller Vattenfall gå före med goda exempel i stället. Arbetet med klimatförändringarna är inget som kan vänta, ens några få år.

2. Ni förutsätter ett ökat energibehov, vilket är korrekt om man tar en linjal och drar kurvan vidare från de senaste hundra årens utveckling. Dock är det just det som är ett av huvudproblemen i klimatfrågan. Vi bor på en ändlig planet med ändliga resurser och en biosfär vars existens och välbefinnande är helt överordnat energibehov och ekonomiska vinster. Vare sig Statoil, Vattenfall eller Sven Svenssons Mekaniska Verkstad kan driva sina företag vidare om biosfären kollapsar. Och det är vad klimatforskarna nu varnar för; ett scenario som mycket väl kan hända inom några få generationer om vi inte tar krafttag nu! Och att i det läget överhuvudtaget fundera på oljesandsutvinning är så kortsiktigt och oansvarigt att det knappt finns ord…
Pinsamt är väl ett, men det är för svagt…

3. Ditt antagande om att fossilbränslen kommer att vara ett av de tillbuds stående alternativen “inom överskådlig framtid” baseras också den på “business as usual”. Det som är fullständigt nödvändigt och som alltså måste ske, är att fossilbränslen börjar betala sin verkliga kostnad, klimatförändringarna inräknade. I ett sådant, som jag ser det, önskescenario, skulle bensin kosta någonstans runt 45:-/liter idag i Sverige. Vi får gissa att bilism och annat då kommer att minska och att alternativa energislag likväl som alternativa levnadsmönster snabbt kommer att utvecklas.
Med en framtid skissad enligt ovan blir det givetvis tuffa omställningar framförallt för oss i den “utvecklade” delen av världen, men det är inget alls i jämförelse med det som kan hända om Statoil och andra företag som inte tar ansvar får fortsätta som vanligt…

4. Föreslår att du läser “6 grader” av Mark Lynas, eller kanske Andreas Malmgrens klimatbok, “Det är vår bestämda uppfattning att om ingenting görs nu kommer det att vara försent”. Återkom gärna sedan med en fortsatt analys av Staoils ställningstagande…

Hälsningar
Christer

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Eller läs på intressant.se