El produceras alltid, även när det inte blåser…

Maj 29
2009

Lars Holmgård, särskild utredare i Miljöprocessutredningen, Peter Ardö och Annika Sandersnäs Heijman, sekreterare i utredningen uttalar sig idag i Miljöaktuellt.

Jag vet inte vad de har för utbildning, men att de inte är biologer, energiforskare eller klimatvetenskapsmän är uppenbart. Lika uppenbart är att de inte på något vis har haft möjlighet eller kunskap nog att efterforska uppgifter från de som utövar dessa discipliner. Däremot har de försökt (?) ta in kunskap om ämnen som berör dessa områden, eftersom de gör uttalanden om klimatförändringar och miljöpåverkan på lokala och globala plan.

Så var ifrån har de hämtat dessa ”kunskaper”? Ja, vi vet ju att de har haft sakkunniga experter från bland annat Naturskyddsföreningen, Sportfiskarna och Älvräddarnas Samorganisation med i utredningen, men uppenbarligen baserar de inte sin analys av Sveriges energibehov eller biologiska konsekvenser av vattenkraft på deras kunskaper…

Troligen, att döma av artikeln, har de lyssnat och lärt av Svensk Energi, kraftindustrins medlemsförening, en förening med medlemsnytta som syfte. Och vad är medlemsnytta i detta fall? Ja, att tjäna pengar åt bolagens ägare förstås. Inget ont i det, så fungerar alla företag, men det märkliga är att utredare tillsatta av regeringen så ensidigt lyssnar på klimat- och miljöargumenten från en industri som utmärker sig framförallt genom sin brist på miljöhänsyn. Några av medlemmarna i Svensk Energi tillhör gräddan av EU:s värsta koldioxidutsläppare, ett faktum som dessa medlemmar på ett beundransvärt sett lyckas vända i sin marknadsföring till att låta påskina att de arbetar för klimatet…

Det trion ovan borde läst är bland annat denna rapport, där Vattenfall AB själva förutspår ett överskott på hela 25 TWh i det nordiska systemet redan år 2015 (punkt 5). Eller denna rapport från Energimyndigheten som visar samma siffror, men då enbart i Sverige år 2030. Idag har vi försumbart med vindkraft, ändå hade vi ett överskott förra året på ungefär 1 TWh. Om vi nu bygger ut vindkraften till 30 TWh innebär det att den ska läggas till den befintliga produktionen. Vattenkraften står för drygt 66 TWh och kommer fortsatt att göra det. Bioenergi kommer att öka rejält och kärnkraften ska ju som bekant vara kvar. Konsumtionsökningen blir blygsam enligt Energimyndigheten. Och enligt IPCC, FN:s klimatpanel och andra riktiga experter på klimatfrågorna, är energieffektiviseringar det viktigaste vapnet mot klimatförändringarna, så vi ska spara el, inte öka förbrukningen…
Så var tar de där 30 TWh vindkraft vägen? Är det någon mystisk energisystemets Loe Labero inblandad? Hokus pokus och där försvann 30 TWh!

Förstås inte, det är bara kraftindustrin som i varje ögonblick vill sälja så mycket el som möjligt. För alla vet nämligen att vår konsumtion av el om några år är lägre än vår produktion, alltså finns det el även när det inte blåser. Det de ansvariga för miljöprocessutredningen gör sig skyldiga till i artikeln i Miljöaktuellt är inget annat än samma vulgärpropaganda som Fortum och Svensk Energi just nu sysslar med. Den är omogen och dum och värst är nog att man tror att vanligt folk inte kan räkna eller läsa rapporter.

Men vad har deras bristande kunskaper i biologi att göra med detta? Jo, följande:

I Sverige har vi en lagstiftning (den som de skulle utreda nämligen) vid namn Miljöbalken. Så trots att man är särskilt utsedd att utreda den har man inte begripit vad den handlar om! Den grundar sig som all modern miljölagstiftning på Riokonventionen, den om biologisk mångfald.

Jaha, och?

Jo, kära Lars, Peter och Annika, läs gärna följande från Naturvårdsverkets hemsida:

”Ett av de största globala problemen är den ökande förlusten av arter, naturtyper och ekosystem — biologisk mångfald. Våra liv blir fattigare, både ekonomiskt och själsligt, utan denna mångfald.Vi är helt och hållet beroende av biologiska resurser och ekosystemens tjänster. Biologisk mångfald, eller biodiversitet, är livet på jorden i sin helhet och i alla dess former. Begreppet används ofta för att betona värdet av variationsrikedom hos det levande.”

Och vad är klimathotet om inte ett biotophot? Det är fråga om kuster som kan översvämmas, regnskogar som riskerar att brinna upp och glaciärer och polarområden som hotar att försvinna tillsammans med de djurarter som finns där. Det vill säga biotoper hotas! Och det vill ni möta genom att förstöra biotoper här i Sverige! Jag hoppas ni inser att det är kontraproduktivt och ganska så avslöjande om era kunskaper i dessa frågor. Speciellt tråkig är er inställning när man inser att det absolut inte behövs, inte ens ur reglersynpunkt eller energibehovssynpunkt!

Vi har el i överskott redan, ett överskott som med största sannolikhet kommer att öka. Och det ska vi självklart exportera till länder som inte har samma möjligheter till förnybar energi som vi i Sverige.
MEN INTE PÅ BEKOSTNAD av att vi måste bygga ut den miljöovänliga vattenkraften! Sälja överskott, ja! Sälja så mycket att vi måste bygga ut vattenkraften, NEJ! Gränsen går just där Miljöbalken och Riokonventionen sätter stopp, där vi når gränsen för ett hållbart utnyttjande av resursen. Dit men inte längre och detta borde ni kunna inse efter ett par års utredande av denna lag… Och ni borde också förstå och känna till att det är just den typen av biologiskt hållbart gränsöverskridande som orsakat den miljö/klimatkris vi nu befinner oss i!
Tvärtom innebär detta överskott av elenergi att vi nu faktiskt, utan att hota några klimat- eller energimål, kan restaurera samtliga vattendrag efter vattenkraftens härjningar som pågått storskaligt från 20- och 40-talet och framåt. Vi kommer ändå att ha ett överskott att sälja av…

Dessutom finns andra sätt att reglera vindkraften, t ex genom effektstyrning hos konsumenter och genom batterikapaciteten i de kommande elbilarna, något som Svenska Kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg själv verifierat här på bloggen i ett tidigare inlägg.

Så varför detta utspel i Miljöaktuellt…?

Ni som läser får själva avgöra… för det som de påstår är inte sant och det finns inga rapporter som stöder det som de säger. SvK gav ut en rapport 2008, men i den står det ingenstans att vi måste bygga ut vattenkraften eller att vindkraften ska ersättas som baskraft när det inte blåser. Dessutom, hur ofta är det vindstilla i hela Sverige samtidigt? Jag vågar nog satsa en rejäl slant i en vadhållning på att SMHI skulle säga ”Aldrig!”. Och visst är väl det en fånig argumentation av mig, men det fånigaste är att regeringsutsedda utredare använder den argumentationstekniken själva… ”Vad ska ersätta vindkraften när det inte blåser?” Jojjo…!

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,
Eller läs på intressant.se

Dålig säkerhet på Oskarshamnsverket

Maj 23
2009

Om man kombinerar detta med detta så tycker jag att man kan komma fram till detta

Speciellt när man inser att vi måste bryta det ständigt ökande energibehovet för att klara klimatkrisen…

Fast det är klart; vi måste ju tänka på tillväxten också, hur skulle det se ut om inte alla i världen fick åka i varsin bil? Eller äta mikromat? Eller helgshoppa i London?

Tänkte inte på det, vi får väl bygga ut då, det löser sig säkert på något vis, vi som lever nu behöver ju inte bry oss i alla fall, uranet ska ju räcka i åtminstone kanske 40 år till…

Och det lär ju inte bli någon uranbrytning precis där jag bor, så skit samma…

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Eller titta in på intressant.se.

Statoil och stora företags miljöarbete…

Maj 14
2009

Här en liten konversation med en representant för Svenska Statoil AB. Ett bra exempel på hur stora organisationers moral med 100 % alltid blir den enskilde anställdes moral. Och eftersom Statoil har som uppdrag att generera vinst inom sin nisch och INGET ANNAT, blir det så här tokigt…

Vem sa att marknaden fixar miljöproblemen? Lustigkurre där… :-)

Det hela handlar om Statoils planer på utvinning av mer olja ur oljesand, här på Greenpeaces hemsida kan du läsa mer om detta gigantiska miljöskämt! Om det inte vore för att de menar allvar, Statoil…

Hej

Tack för ditt mail

Jag har fått i uppdrag att svara dig.

I Sverige är Statoil främst ett drivmedelsbolag. Oljesandsprojektet i Kanada drivs av StatoilHydrokoncernen, de är också mest lämpade att svara på frågor om projektet. Mer information finns på koncernens hemsida www.statoilhydro.com

StatoilHydro koncernen jobbar idag med de två största utmaningarna som världen står inför, å ena sidan det ökade globala behovet av energi och å andra sidan klimatfrågan. Båda utmaningarna är mycket krävande var för sig, men det är trots allt lättare att svara på en av dem om man utesluter den andra. Men för världen finns idag inget acceptabelt alternativ för att lösa båda utmaningarna.

StatoilHydros strategi är att vara ett brett energibolag, ett bolag som både utvinner olja och gas på ett alltmer miljöanpassat sätt och som satsar på nya och förnybara energikällor.

Även om StatoilHydro och andra med oss har en vilja att satsa på förnybar energi kommer världen under överskådlig framtid att vara beroende av energi från olja och gas. Men många av de resurser som är lättast tillgängliga och enklast att utvinna har redan förbrukats eller är i produktion.

Statoilhydrokoncernen har inte vid någon tidpunkt nedjusterat sina ambitioner när det gäller CO2-hanteringen i Kanada, på samma sätt som koncernen inte har förpliktat sig att välja CO2 deponering och lagring (CCS=Carbon Capture Storage) som den enda möjliga lösningen. Koncernen deltar i flera projekt för att få fram en fullskalig lösning för CO2 deponering och lagring i Alberta i Kanada. Det är ett långsiktigt arbete och inte något som sker över natten.

StatoilHydros internationella satsning handlar om vindkraft offshore, om oljesand i Kanada, om enorma resurser av gas på Shtokman och i Aserbajdsjan och i Mexicogolfen, om utvinning av okonventionell gas och om mycket, mycket mer. Vi menar att en bred ansats och höga miljöambitioner är rätt strategi.

Den pågående debatten om oljesand handlar inte om den skall utnyttjas eller ej. Frågeställningen är om klimatutmaningarna blir större för att StatoilHydro deltar eller om det tvärt emot är så att vi kan bidra till att utvinningen kan ske på allt bättre sätt.

StatoilHydro menar att det är fel att dra sig ur oljesand. Det löser varken klimatfrågan eller det ökade globala behovet av energi.

Med vänlig hälsning
Katarina Arenhage
Ledningsassistent
Svenska Statoil AB

Tack för svar Katarina
Och det är här, i slutet av ditt svar som det blir fel.

Två saker:
1. Ni använder samma retorik som Vattenfall AB med sin kolkraft och försvarar er med att ”om inte vi gör det, gör någon annan det”. Med den moralen eller inställningen kan man rättfärdiga bankrån också. ”Rånar inte jag banken så kan man ge sig fasen på att någon annan gör det…”. Problemet är att någon överhuvudtaget gör det och där kan stora företag som Statoil, eller Vattenfall gå före med goda exempel i stället. Arbetet med klimatförändringarna är inget som kan vänta, ens några få år.

2. Ni förutsätter ett ökat energibehov, vilket är korrekt om man tar en linjal och drar kurvan vidare från de senaste hundra årens utveckling. Dock är det just det som är ett av huvudproblemen i klimatfrågan. Vi bor på en ändlig planet med ändliga resurser och en biosfär vars existens och välbefinnande är helt överordnat energibehov och ekonomiska vinster. Vare sig Statoil, Vattenfall eller Sven Svenssons Mekaniska Verkstad kan driva sina företag vidare om biosfären kollapsar. Och det är vad klimatforskarna nu varnar för; ett scenario som mycket väl kan hända inom några få generationer om vi inte tar krafttag nu! Och att i det läget överhuvudtaget fundera på oljesandsutvinning är så kortsiktigt och oansvarigt att det knappt finns ord…
Pinsamt är väl ett, men det är för svagt…

3. Ditt antagande om att fossilbränslen kommer att vara ett av de tillbuds stående alternativen ”inom överskådlig framtid” baseras också den på ”business as usual”. Det som är fullständigt nödvändigt och som alltså måste ske, är att fossilbränslen börjar betala sin verkliga kostnad, klimatförändringarna inräknade. I ett sådant, som jag ser det, önskescenario, skulle bensin kosta någonstans runt 45:-/liter idag i Sverige. Vi får gissa att bilism och annat då kommer att minska och att alternativa energislag likväl som alternativa levnadsmönster snabbt kommer att utvecklas.
Med en framtid skissad enligt ovan blir det givetvis tuffa omställningar framförallt för oss i den ”utvecklade” delen av världen, men det är inget alls i jämförelse med det som kan hända om Statoil och andra företag som inte tar ansvar får fortsätta som vanligt…

4. Föreslår att du läser ”6 grader” av Mark Lynas, eller kanske Andreas Malmgrens klimatbok, ”Det är vår bestämda uppfattning att om ingenting görs nu kommer det att vara försent”. Återkom gärna sedan med en fortsatt analys av Staoils ställningstagande…

Hälsningar
Christer

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Eller läs på intressant.se

Tragedin med det gängse klimatarbetet

Maj 10
2009

Detta är en direkt översättning från Real Climate (med författarens tillstånd); – en webbsida skriven av klimatforskare där du som vet lite om klimatfrågan, men som vill hålla dig uppdaterad i den absolut senaste forskningen har mycket att hämta. Artikeln är skriven av Gavin A. Schmidt som arbetar med klimatmodeller på NASA Goddard Institute for Space Studies i New York. Ganska långt från Stockholmsinitiativets hemsnickrade förnekar”vetenskap”…

Tragedin med det gängse klimatarbetet
Tänk er en grupp med hundra yrkesfiskare som står inför faktum med minskande fiskbestånd och oro över hållbarheten i deras resurs och deras sysselsättning. En av dem räknar fram att den maximala fångsten för att upprätthålla bestånden på en hållbar nivå ligger runt 20 % av det som var och en fångar just nu (med en viss osäkerhet förstås) men också att om den nuvarande trenden med en 20 % -ig ökning fortsätter kommer resursen att vara utarmad i en mycket snar framtid. Inför detta faktum samlas fiskarna för att besluta om en strategi. Men problemet är mer komplicerat än så eftersom vissa grupper av fiskare är effektivare och fångar mer än andra grupper. De fem bästa fiskarna tar 20 % av den totala fångsten och de tjugo bästa tar nästan 75 % av all fisk. Samtidigt så fångar de minst effektiva femtiotalet fiskare bara ungefär 10 % av all fisk och överlever knappt. Helt klart pekar rättviseaspekten på att de bästa fiskarna måste visa vägen mot ett mer hållbart utnyttjande av fiskeresursen i framtiden.

De fem bästa börjar diskutera hur man ska gå till väga med omställningen. De inser att en fortsatt ökning av fångstkvoterna – som drivs av ständigt förbättrad teknik och mer arbetsinsatser – inte är hållbar och gör upp en plan på att minska sina fångster med 80 % över ett antal år. Men det finns motstånd mot detta – tillverkare av fiskebåtar, redskapstillverkare och processindustrin är oroade att detta skulle leda till sämre försäljning för dem i ett kort perspektiv. Märkligt nog verkar dessa tillverkare inte ett dugg oroade över att en fullständig kollaps av fiskresursen skulle leda till totalt utebliven försäljning, utan väljer att tro att vetenskapen kanske inte har rätt i fråga om fiskbeståndens numerär och att allt kommer att bli bra ändå… Tillverkarna organiserar sedan ett antal lobbygrupper som ska arbeta mot alla former av minskning i fångstkvoter – med publikfriande namn som ”Fiskare för Sund Vetenskap” och ”Fiskens Vänner”. Sedan hyr de in folk som har Excel eller annat kalkylprogram för att tillverka ”vetenskap” åt dem – och varför inte? De lever ju ändå i ett fritt samhälle…

Efter att ha spenderat mycket energi och mycket pengar på att försöka underminera den riktiga vetenskapen – med påståenden som att havet innehåller mer än det ser ut att göra, att fiskarna bara gömmer sig, att statistiken över fångster av fisk blev korrupt för att man gjorde den med snabbköpsinhandlad fisk medräknad – blir det allt svårare att låta övertygande eftersom tillgången på fisk blir allt sämre och storleken på de få fiskar man får upp krymper. Så, i en taktisk manöver så snabb att Najinsky (ukrainsk balletdansare, berömd för sina ”snabba fötter”, översättarens anmärkning) skulle ha blivit imponerad, byter tillverkarna sida och accepterar all vetenskap och säger plötsligt att de som påstår att ”fiskarna bara gömmer sig” är marginella element. Nej, säger de, vi vill hjälpa till i den här omställningen, men… vi måste vara säkra på att planerna verkligen gör nytta. Så de ber sina kalkylbladsälskande ”vetenskapsmän” att räkna ut exakt vad som händer om de fem bästa (och bara dessa fem) skär ned sina fångster med 80 %, medan alla andra fortfarande ökar sina fångster i samma (ohållbara) takt som nu. Ja, svaret blir chockerande – totaltfångsten skulle initialt vara 84 % av den nuvarande och den skulle snabbt hinna ikapp dagens ohållbara fångster. Faktum är att exakt samma metod som visade att resursen utarmas just nu också visar att vi bara fördröjer den totala kollapsen med några få år genom att göra på detta vis! Och vad skulle det vara för mening med det?

Sanningen; att de andra yrkesfiskarna diskuterar liknande nedskärningar och att det gemensamma fiskerådet håller på att försöka koordinera dessa olika åtgärder för att minimera de problem som eventuellt kan dyka upp, ignoreras förstås och ropen skallar att ingenting kan göras åt situationen. Den verkliga läxan att lära borde förstås vara att allt måste göras.

Om det är så att du tror att ingen skulle vara så dum att man gjorde den här typen av analys, vill jag be dig att titta på historien om Newfoundland cod fishery. Det är verkligen en tragedi.

Och sambandet med klimatfrågorna?
Här.

Jag avslutar med ett citat som knyts till Edmund Burke, en av grundarna till den konservativa rörelsen:

”Ingen gjorde ett större misstag än han som inte gjorde någonting bara för att han endast kunde göra lite.”

Se här vad koordinerade åtgärder kan åstadkomma.

Gavin A. Schmidt
www.realclimate.org

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Eller läs på intressant.se

Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu