Var är doktorn? – The Copenhagen Diagnosis

Nov 25
2009

Ja, var är doktorn som ska ordna klimatfrågan, kan man undra…
Som det ser ut nu är det många charlataner och kvacksalvare som gör sig gällande. Kanske ska man på ett sätt vara glad att antalet skeptiker modell Lars Bern och liknande har minskat och fått mindre medieutrymme, men å andra sidan är nuvarande läge inte helt bra det heller…
För vad händer nu? Jo, bolag och näringsliv har fått upp ögonen för klimatfrågan och ser pengar i den.
Grundreceptet från dessa kvacksalvare är: Mer av samma!
Det vill säga, skogsbolagen vill odla ännu mer monokulturer med gödning, ”traditionella” (ja, traditionella sedan den billiga men snart sinande oljan kom) jordbrukare och deras företrädare vill öka på med mer gödning, gifter och mekanisering för att vi ska kunna få rum med både biobränsle och mat på åkrarna för jordens befolkning, kraftbolagen vill bygga mer kärnkraft och mer vattenkraft…
Exemplen kan säkert mångfaldigas, jag nöjer mig så här långt.

Vad är felet då?
Jo, klimatkrisen kan härledas ur en flera sekel lång misshushållning med naturresurser, där billig olja och extraherande av dito råvaror i framförallt andra länder varit nyckeln till vårt moderna liv. Nu är vi vid vägs ände, smärtsamt påmint genom att några före detta ”fattiga” länder nu håller på att gå om oss i både privat konsumtion och därpå följande miljöförstöring. Plötsligt inser väldigt många att detta helt enkelt inte kan hålla…

De bärande idéerna i vår nuvarande neoliberala världsekonomi, att ”de andra kommer ikapp oss” och att ”miljöförstöringen kommer att frånkopplas ökad välfärd” visar sig vara inget annat än teorier. Visa mig ett enda exempel där ökad BNP är helt frikopplat från ökad energianvändning och ökad råvaruanvändning. Eller där detta hänt utan den billiga oljan som motor…
Nej, dessa exempel finns bara i teorin och eftersom vi nu lever på en finit jord, där resurserna är ändliga, oavsett återvinningsgrad, innebär det att ständig tillväxt inte fungerar. Givetvis måste de fattigaste länderna få ha en tillväxt som gör att de kan tillgodose basalbehoven, men vi andra måste inse att vi inte kan fortsätta på det inslagna spåret… Att det är svårt att smälta för den framväxande skaran Homo Sapiens Consumus är helt ovidkommande, det påverkar inte slutresultatet…

Som bakgrund för dessa påståenden kan man ta ett antal artiklar och uppsatser av t ex Alf Hornborg eller andra människor som sysslar med tvärvetenskapliga analyser av global miljörättvisa, men jag drar istället punkterna i The Copenhagen Diagnosis. Det är ett gäng etablerade klimatforskare som uppdaterat IPCC:s senaste rapport inför Köpenhamnsmötet i december. Det visar på ett bra sätt hur väl vi lyckats med nuvarande doktrin. En doktrin som satsade hundrafalt eller rent av tusenfalt mer pengar på att åtgärda finanskrisen än klimatkrisen… Jag säger som Monthy Python: ”Say no moooore!…”

Ökande växthusgasutsläpp:
40 % högre 2008 än 1990 års nivå. Gör vi det omöjliga; stannar vid dagens nivåer och sedan når nollutsläpp år 2030, är risken 25 % att vi går förbi 2°C-strecket… Det vill säga, den är betydligt större eftersom vi inte tycks kunna stanna…

Globala temperaturer visar på mänsklig påverkan:
Ökningen ligger på 0,19° per decennium, helt i linje med de modeller som finns till hands. Uppvärmningen har fortsatt även de senaste tio åren trots att solaktiviteterna har haft en kylande effekt.

Accelererande avsmältning av glaciärer och istäcken:
Både Grönland och Arktis förlorar ismassa i en accelererande takt.

Hastig minskning av den arktiska havsisen:
Sommarisens utbredning i Arktis har minskat långt förbi det förväntade. Under åren 2007-2009 var minskningen ungefär 40 % kraftigare än IPCC AR4s klimatmodeller.

Havsnivåerna stiger snabbare än beräknat:
Havsnivån stiger med 3,4 mm per år, 80 % över IPCC:s beräkning. Ökningen ligger helt i linje med en dubblering av tillskottet från smältande glaciärer och Grönlands och Västantarktis istäcken.

Framtida havsnivåer:
År 2100 är det troligt att havsnivån har stigit till den dubbla jämfört med tidigare beräkningar gjorda av Working Group 1/IPCC AR4. Fortsätter utsläppen som idag kan de mycket väl gå över 1 meter; den övre osäkerhetsnivån pekar på uppskattningsvis 2 meter. Havsnivåerna kommer att stiga i flera århundraden efter en stabilisering av temperaturerna, varför flera meters högre nivåer är att förvänta för de kommande århundradena.

Oåterkalleliga konsekvenser om inget görs nu:
Ett flertal mycket känsliga element för klimatet som exempelvis Amazonas regnskogar och istäcken på land tvingas mot plötsliga och irreversibla förändringar om vi fortsätter med utsläppen i nuvarande takt under detta århundrade. Risken för tröskeleffekter ökar kraftigt med nuvarande klimatförändringar. Att vänta på mer vetenskapliga bevis för dessa fenomen innebär att vi riskerar att passera flera sådana trösklar innan de är upptäckta.

Vändpunkten måste komma snart:
Om vi ska stanna vid max 2° uppvärmning jämfört förindustriell nivå, bör maximal utsläppsnivå inträffa senast mellan 2015 och 2020 och sedan mycket snabbt gå ned till nära noll. För att stabilisera klimatet måste genomsnittsutsläppen per person och år ligga under ett ton senast år 2050. Det är 80-95 % under dagens utsläppsnivåer i utvecklade länder.

Jaha, vad ska vi göra då?

Personligen:
Fundera på om du inte ska handla lite färre julklappar i år. Dels snurrar hjulen långsammare, vilket är bra för klimatet, dels tvingar du inte på folk onödig konsumtion… Köp julklappar som räcker länge och som är så klimatsmarta som möjligt.
Ring eller e-posta dina politiker och begär att de gör något nu! Byt till vindkraft hos din elleverantör. Åk mer kollektivt, flyg inte på semestern, prova tågcharter som kommer mer och mer. Ät mer vegetabilier, ät klimatsmart kött, vilket innebär kött från gräsätande lokalt producerade djur eller vilt. Fundera om du inte kan cykla mer än du gör idag, eller samåk om avståndet är för stort och kollektivlösningarna för dåliga. Byt till lågenergilampor, prova gärna de nya LED-lamporna. Om du går förbi shoppingcentra och anfalls av köplust, ta ett djupt andetag och fundera om du inte kan låna eller köpa begagnat istället. Får du plötsligt för mycket pengar över på grund av den minskade konsumtionen kan du kanske gå ner i arbetstid och därmed få mer fritid. Samtidigt bidrar du till att fler får arbete.

Tillsammans:
Gå med i någon lokal klimatarbetande förening eller grupp. Transition Towns är ett hoppingivande och lustfyllt projekt som sprider sig mer och mer, Naturskyddsföreningen har ett Klimatnätverk som du kan engagera dig i, Greenpeace behöver kanske hjälp med kolskyffling utanför regeringskansliet för att provocera fram lite mer effektiva politiker… Åk till Köpenhamn och visa världens samlade politiker och ledare att vi är många som vill åt rätt håll. Annars är risken att bara kvacksalvarna får sin röst hörd…

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Eller varför inte på Intressant.se…?

Leave a Reply

Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu