Fem vägval?

Sep 30
2009

IVA, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, har gett ut en rapport om de fem vägval vi har att ta för att få mest klimatnytta på energiområdet.

Först en liten påminnelse om att detta inte är objektiv forskning, då IVA ”främjar tekniska och ekonomiska vetenskaper samt näringslivets utveckling”. Det vill säga teknik och ekonomi är de ledande vetenskaperna man sysslar med, inte ekologi eller klimatforskning. Termen ”ekonomi” måste förstås inom ramen för nuvarande marknadsparadigm, vilket innebär att kopplingen tillväxt och ekologiska konsekvenser inte ses som ett problem, utan tvärtom; tillväxt anses vara ett fundament för att uppnå ekologisk hållbarhet. Tyvärr för de som förespråkar denna teori, finns det inga exempel på att detta sker i verkligheten utanför de väldigt förenklade ekonomiska modellerna. Den ”decoupling”-effekt som företrädarna för nyliberal ekonomi använder som huvudargument (ökad tillväxt ska till slut koppla loss de ekologiska effekterna, jämför tesen om ”tjänstemannasamhället”) kan inte påvisas med säkerhet i något enda fall i modern tid. Snarare tvärtom…

Dessutom består styrgruppen för rapporten av näringslivsföreträdare och två av dessa från kraftbolagsindustrin, vilket givetvis gör att rapporten ska ses som en partsinlaga och inte på något vis som en objektiv vetenskapsrapport.

Därmed inte sagt att den bara innehåller felaktigheter, men man bör veta detta för att kunna värdera den på rätt sätt.

Inledningsvis konstaterar man att Sverige behöver säker energiförsörjning med konkurrenskraftiga villkor för näringslivet – samtidigt som utsläppen av växthusgaser ska minska. En rimlig begäran om man är företrädare för näringslivet, men fungerar detta i verkligheten?

Vi går igenom deras fem punkter:
1. Prioritera energieffektivisering.
Sverige kan spara 15 TWh genom energieffektiviseringar med nuvarande styrmedel sägs det och med det verkar man vara nöjd. Det är en tråkig slutsats att stanna vid, eftersom detta skulle innebära endast en knapp 4 procentig effektivisering om man menar det totala energibehovet, och en 10 procentig om man menar elsektorn. Den verkliga potentialen, beskriven i doktorsavhandling av Louise Trygg, Linköping, pekar snarare på mellan 30-50 procentiga potentialer med nuvarande teknik. Frågan är varför man inte nämner detta?

2. Satsa på de åtgärder som ger mest klimatnytta
Här pratas om att vindkraft blir för dyr för konsumenterna. Och man pratar också om kostnadseffektivitet. Men hur ska det sparas elenergi om den hela tiden ska vara så billig som möjligt? Det finns ingen vetenskaplig rapport vad jag vet som kan koppla minskad användning av något som är billigt och behövs. Tvärtom innebär billiga energipriser ett fortsatt slöseri med energi. Att energieffektivisera med antagandet att låga priser alltid ska vara prioriterat är att binda ris till egen rygg. Att låga priser hänger intimt ihop med ökad konsumtion visar till exempel kärnkraftsutbyggnaden i Sverige, elkonsumtionen rusade i höjden inte för att det behövdes utan för att det fanns billig energi tillgängligt.

3. Satsa på eldrivna bilar
Bra, det behövs, eftersom vår import av olja från Danmark och Norge måste ersättas snarast, då dessa länder inte längre kan exportera någon olja inom kort tid, allt enligt forskarna av ämnet. Oil peak är här, vi behöver inse det nu och snabbt börja ställa om. Men hur fick man fram siffran 20 procent minskat koldioxidutsläpp? Väldigt pessimistiskt och knappast förankrat i vad som verkligen behövs och vad som måste göras, men hänvisning till föregående rader om oljeproduktionens minskning.

4. Fortsätt att utnyttja kärnkraften
Inget oväntat av näringslivsföreträdare som ensidigt ser på ekonomi i ett kort perspektiv och utan tanke på vare sig framtida kostnader eller miljömässiga konsekvenser. Nog om detta.

5. Förbered för ett varmare klimat
Också bra att man observerat klimatfrågan, men tråkigt att man inte tar den på det allvar som behövs i föregående punkter.

Sammanfattning:
Hade IVA tagit klimathotet och oljeslutet på allvar, borde man kommit fram till andra slutsatser. Men det förutsätter en del andra tankeförutsättningar som inte finns idag, så vad kan man vänta sig?

Oljetoppen innebär förutom att oljan tar slut i en framtid något mycket allvarligare i vår nära framtid. Priserna på oljan kommer att stiga dramatiskt det närmaste decenniet och IEAs chefsekonom (Internationell Energy Agency, OECDs grupp som har till uppgift att övervaka reserver och konsumtion av olja globalt) gav så sent som för några veckor ut en rapport där han pekar på att det är allvarligt att världens regeringar och statschefer är så omedvetna om den ”oil peak” som nu förväntas inträffa mer än ett decennium tidigare än tidigare prognoser. Den hotar att helt slå sönder den ekonomiska uppgång som förväntas efter nuvarande finanskris, dvs i nästa konjunkturuppgång. Inte om x antal cykler, utan nu! Säger alltså chefsekonomen, inte jag…

Vad innebär det för vårt moderna samhälle som helt och hållet vilar på oljan för transporter men också för massor av produkter? Tänk då också på att oljans energitäthet gör att förhållandet mellan vad det kostar (energimässigt) att ta upp den ur jorden och vad man får ut av den är 1 på 100. De absolut bästa alternativa energislagen har ett förhållande på 1 till 10. Det innebär att kostnader för all form av industri där transporter och extrahering av råvaror (som idag sker med oljeberoende maskiner) kommer att rusa i höjden på ett sätt som definitivt kommer att få världsmarknaden att stagnera.

Var finns den analysen? Ingenstans…

Klimathotet är nu på en sådan nivå forskningsmässigt att de mål som man refererar till är fullständigt orimligt låga för att ens ha en chans att stabilisera klimatet på nivåer om är säkra. CCS som beskrivs (Carbon Capture and Storage) är till exempel en teknik som när den väl kommer att fungera är minst två, kanske tre decennier för sent. Vi måste fasa BORT kolkraften, inget annat duger. Nu!

Energieffektiviseringar måste genomföras i en skala som minst ligger på vad forskarna säger är möjligt; målet framöver ännu mer. Det vill säga 30-50 procent nu, inte 3-10 procent som IVA föreslår som en rimlig nivå.

Att bygga ut vattenkraften i ett land som har de mest exploaterade vattendragen i världen och därmed tillhörande ekologiska katastrofer i samma vatten, är ingen lösning, utan visar bara hur lättvindigt man tar hela problemkomplexet.

Minns också att alla försök att lösa våra gemensamma problem på jorden är naturmässigt lagbundna att misslyckas om inte ekonomerna kan bevisa att en tillväxt helt kan frikopplas från någon som helst ökning av energi och/eller råvaruuttag. Med nuvarande konsumtion av energi och råvaror uppskalad till globalt jämlik konsumtion, dvs Kina, Indien och alla de andra ska ha samma mönster som oss, behövs inte tre globar, utan snarare kanske fem eller tio…

Tron på tekniken som lösning är en dröm baserad på de senaste hundra årens utveckling i Nord. Det man missar i den trenden är två fundamentala saker:

1. Vår utveckling har skett på bekostnad av andras resurser, energi- och råvarumässigt, inte som en konsekvens utan som en förutsättning för vårt välstånd. Utan denna tingens ordning de senaste århundradena hade vi inte varit där vi är idag, vårt ”moderna” samhälle.

2. Utan oljan hade vi inte sett ens tiondelar av vårt ekonomiska välstånd idag. Det finns inget som ersätter oljan i form av energitäthet och ekonomi, utan oljan hade vi inte varit på ens hundradelar av den teknologiska utvecklingskurva vi idag är. Och oljan är på upphällning…
Vi kommer inte att kunna ersätta den i en kontext av vårt nuvarande system. Alltså är förhoppningarna om teknikfixar helt grundlösa och fullständigt orimliga.

Jaha, så vad gör vi då?

Ja, först har marknadsekonomer sin hemläxa, att visa att ekonomisk tillväxt helt kan frikopplas (säger helt!) från ökad energianvändning och råvaruanvändning. Inte i jämförande tal, vilket man framför idag, utan i absoluta tal. Världen är ändlig, därför måste ansatserna för en hållbar utveckling beakta detta. Då duger inte en minskad energianvändning som äts upp av ökad tillväxt.

Resten kan vi ta sedan, men vi lär få vänta på resultaten från nyliberala ekonomer… :-) De kan nämligen inte visa denna frikoppling mellan ökad tillväxt och minskad energiåtgång, inte någonstans…

Men ni har säkert hört talas om Transition Towns? Bra början att nysta i när man inser läget…

Mer om debatten kan du hitta på intressant.se. Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Leave a Reply

Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu