Klimat och Energi

Just nu är ett stort antal limnologer samlade i Uppsala för att prata om vatten och vattenvård. Konferensen har redan klargjort att Sveriges arbete med Vattendirektivet går trögt och att vår miljölagstiftning inte reglerats för att passa det för oss nya direktivet. Det är tråkigt, eftersom det här fanns (finns?) en chans att göra riktiga förändringar åt rätt håll. Varför ska vi vara med i EU om de åtgärder som är bra och gemensamma ska motarbetas?

Till stor del beror det förstås på att vi i Sverige har en gammal tradition av exploatering i statens regi som gör att synen på naturen och vatten som enbart en resurs för samhällelig vinst i form av energi och pengar till exploatörer är cementerad på många nivåer. Bland politiker och miljödomstolar råder många gånger fortfarande ett gammalt sätt att betrakta naturen och vattnen på detta sätt.

När nu chansen finns borde alla istället dra åt rätt håll, vi har redan överutnyttjat vattenresurserna. Slå till exempel en gång för alla fast att mer vattenkraft inte är möjlig; att den som byggts sedan tidigare ska vara kvar men med kraftiga åtgärder för restaureringar av de vatten som förstörts. Många tror att vår vattenkraft är miljöanpassad och vi kan titta på ett exempel hur synen är. På Sollefteå museum finns en liten enkel skrift om vattenkraft. Där beskrivs helt korrekt hur ett vattenkraftverk fungerar och vilken betydelse den haft för vårt gemensamma energisystem.

Men när man kommer till miljökonsekvenser är det beskrivet på några få meningar och avslutas med att fiskvägar är ett bra sätt att motverka negativa effekter. Det är det förvisso korrekt men man glömde att nämna ett par saker runt det.

I princip är kraftverksindustrin helt emot alla typer av restaureringar som kostar dem pengar. Det kan ju verka sunt ur ett företagsperspektiv, men är förstås helt orimligt ur ett normalt moralperspektiv. Inom all annan industri gäller ju regeln att förorenaren betalar men inte inom vattenkraftsbruk. Dessutom tycker kraftindustrin att de inte har råd med detta!? Med vinster som är exempellösa inom många andra näringar påstår man att det vore orättvist att just de ska betala. På fullt allvar vill man ha en modell där vi medborgare via länsstyrelser och stat ska köpa deras fallrättigheter för att få tillgång till lite spillvatten.

Vad man mer glömde att nämna är att det en absolut övervikt på kraftverk och kraftverksdammar där man inte gjort några som helst åtgärder med fiskvägar. Speciellt gäller det i Ångermanälven, där just Sollefteå stad och museum ligger…

Ska vattendirektivet få ett riktigt bra genomslag måste denna gamla syn och dessa gamla strukturer fasas bort. I detta ligger också att få vattenkraftsindustrin att inse att de i sin självbild måste gå från att vara exploatörer till att helt inse att de är förvaltare med allt vad det innebär av ansvar för miljöerna runt de kraftverk som idag finns.